Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramnäs. Ramnäs socken, Snäfringe härad, Västmanlands län. Af Ernst Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAMNÄÅS
De gamla smedjorna.
Efter akvarell af P. Norddquist.
Han flyttade på 1750-talet från säteriet
Västsura till Ramnäs och är antagligen den som
byggt det corps de logis med säteritak, som
synes å den här afbildade akvarellen; dessa
byggnader nedbrunno år 1843. Assessor Jakob
Tersmeden efterlämnade tolf barn, bland hvilka
Per Reinhold, född 1751, småningom utlöste
sina syskon och blef ensam ägare af bruket.
Han var från år 1795 öfverste och chef för
Smålands lätta kavalleri, men tog afsked år 1800
och egnade sig uteslutande åt skötseln af
Ramnäs, där han utvidgade och ordnade såväl
bruksdriften som skogsskötsel och landtbruk. Hans
bouppteckning, som slutar på en för tiden enormt
hög siffra, visar att han förstod sin sak och att
tiderna voro gynnsammare för en brukspatron.
Västra bruket innehades efter brukspatron
Magnus Schenströms död år 1776 af hans
brorson bergsrådet Johan Magnus Schenström (1747
—1828). Grannsämjan mellan de båda alldeles
inpå hvarann liggande bruken var ej alltid den
bästa, hvilket framgår af de många
rättegångshandlingarna i bruksarkivet, men tvisterna löstes,
då öfverste Tersmeden år 1834 af bergsrådet
Schenströms arfvingar inköpte Västra bruket
med Bäckhammar och förenade de båda bruken
till ett.
Öfverste Tersmeden dog ogift år 1842 och
ärfdes af sina syskonbarn af hvilka friherre
Wilhelm Fredrik Tersmeden bodde på Ramnäs som
brukets disponent. Han inlöste småningom sina
medarfvingars delar, så att han innehade i det
närmaste hela bruket. Redan 1829, medan han
ännu var ryttmästare vid lifregementets
dragonkår, valdes han till fullmäktig i järnkontoret
och var senare dess ordförande, var dessutom
en framstående politiker, som under de gamla
ståndsriksdagarne var mycket använd och
uppskattad. 1870 drog han sig tillbaka från dispo-
61
Ramnäs bruk. Efter akvarell af P. Norddquist.
nentskapet, som öfvertogs af hans son
brukspatron Fabian Tersmeden. AÄAr 1874 bildades
Ramnäs bruks aktiebolag, med familjen
Tersmeden som intressenter. Efter brukspatron
Fabian Tersmedens död 1877 blef andre sonen,
kaptenen vid Svea lifgarde Adolf Tersmeden,
brukets disponent, hvilken befattning han
innehade till år 1907, då bruket såldes till
Garpenbergs aktiebolag. Efter några års skiftande öden
inköptes Ramnäs år 1912 af de nuvarande
ägarne ministern Herman Lagercrantz och
friherre Johan Nordenfalk.
Enligt uppgift från de nya ägarne kommer
under närmaste framtid att byggas en
kraftanläggning om sammanlagdt 5,000 hästkrafter,
afsedd för driften af verken vid Ramnäs samt
grufvor och industrier i trakten.
Seglingsberg inköptes af Ramnäs bruks
aktiebolag år 1874. Där funnos ursprungligen två
hammare, som drefvos af bergsmän, den ena
anlagd 1610 den andra 1642, hvilka
sammanslogos till ett bruk af den tidigare omnämnde
kammarherre Olof Adlerberg.
Vid denna tid betalade bruket en
hammarskatt af 14 skeppund och 18 lispund, under det
att samtidigt hammarne vid Ramnäs betalade
24 skeppund och 6 lispund. Kammarherre
Adlerbergs arfvingar sålde Seglingsberg år 1780
till J. M. Schön, som dog redan året därpå och
ärfdes af sonen Johan. Efter honom ägdes
bruket af hans måg statsrådet J. G. Schwan
samt därefter af brukspatronerna E. och W.
Öberg, den senare död 1869. Hans änka och
barn sålde egendomen till Ramnäs bruk. Den
af herrarne Schön uppförda hufvudbyggnaden
nedbrann i maj år 1858; de kraftiga
grundmurarne och dubbeltrappan med järnbalustrad
samt flyglarne stå kvar. Och i den igenvuxna
parken, ser man ännu spåren efter en ursprung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
