Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om jag först kastar en blick på
domstolsorganisationen här i landet, ber jag att få fråga: har det
aldrig någonsin väckt herrarnas förundran, att under det en
person, som väljer ett annat levnadskall än domarens,
t. ex. militärens eller den civile tjänstemannens, i
många år får vänta, till dess han anses mogen att
på eget ansvar sköta ett värv av mera betydelsefull
beskaffenhet, så anses i vårt land ett till två års praktik hos
en domare efter avlagd universitetsexamen — utan
avseende å denna examens beskaffenhet — vara fullt
tillräckligt för att åt en person, som inte behöver
vara rner än 25 år, överlåta att döma om de högsta
rättsförmåner, människan äger? Ty vi böra komma
ihåg, att här i landet ej finnas några
bagatelldomstolar, inga domstolar, som äro inskränkta i avseende
på det domsmaterial, som förelägges dem, utan alla
underdomstolar kunna döma i alla saker, således
även i sådana, som äro av den allra högsta vikt.
Om jag så ser till, huru domareplatserna vid våra
rådhusrätter besättas, så behöver jag inte utveckla
den saken närmare. Det har så många gånger förut
påpekats, att i synnerhet i rådhusrätterna uti de minsta
städerna, där befolkningen är för liten för att kunna
erbjuda någon sådan ekonomisk fördel, som kan locka någon
verklig förmåga, domarebefattningarna faktiskt ofta
nog komma att tillsättas på ett sätt, som icke är
tillfredsställande. Då därtill kommer, att j urisdiktionen
på sådana platser är så liten, att erfarenheten bliver
så gott som ingen, inses lätt, hurudan domarens
kompetens skall bliva. Nu säger man möjligen: ja, men
parterna kunna ju klaga; vi hava ju hovrätt och Kungl.
Maj:t. Parterna kunna klaga först i den ena och sedan
i den andra instansen. Ja, det kunna de visserligen
göra. Men jag ber herrarna komma i håg, att
instanssystemet vilar på den förutsättningen, att parterna
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
