Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allra mest för den som ej var van vid lefnadssättet och
klimatet. Mina betänkligheter blefvo dock snart öfvervunna, då
jag såg hvilket mod och hvilken sjelfuppoffring dessa
äfventyrsälskande ynglingar besutto. Francis John Pocock och Edward
Pocock, båda hyggliga unga män, blefvo följaktligen anstälda i
min tjenst.
Jag for öfver till Amerika med kapten Ismay, på
White-Star-linien, för att taga afsked af mina vänner derstädes. Efter
fem dagar återvände jag till England med en annan ångare,
tillhörande samma kompani.
Under tiden hade en mängd ansökningar om anställning
vid den "nya missionen" inkommit både till Daily Telegraph
och New York Herald. Redan före min afresa till Amerika
uppgick antalet till öfver 1,200 — "generaler", "öfverstar",
"kaptener", "löjtnanter", "midshipmän", "ingeniörer",
"hotellegare", handtverkare, kypare, kockar, drängar, folk, förmågor
som dugde till något och folk som dugde till intet,
spiritistiska medier, magnetisörer, o. s. v., o. s. v. — alla kände de till
Afrika, alla voro de fullkomligt vana vid klimatet, alla voro
förvissade om att de skulle göra mig de största tjenster, genom
sitt skarpsinne och sin uppfinningsförmåga skydda mig för alla
möjliga vedervärdigheter, lyfta upp mig i ballonger eller
flygmaskiner, göra sig sjelfva och mig osynliga genom sina magiska
konster eller med tillhjelp af "magnetismens vetenskap" söfva
vildarna, så att vi i all sköns lugn och ro skulle kunna passera
fram hvar som helst. Med ett. ord — säkert är, att hade jag
då haft tillräckligt med penningar, skulle jag kunnat hafva med
mig till Afrika 5,000 engelsmän, 5,000 amerikaner, 2,000
fransmän, 2,000 tyskar, 500 italienare, 250 schweizare, 200 belgier,
50 spaniorer och 5 greker, eller till sammans 15,005 personer.
Men tiden var ännu ej inne för en så storartad folkvandring
till Afrika. Beklagligtvis måste jag med största aktning afböja
alla de ovärderliga anbuden och i stället nöja mig med Francis
John och Edward Pocock samt Frederick Barker, hvars trägna
böner att få följa med vid min återkomst från Amerika
understöddes af hans moder.
Innan jag reste blef jag äfven angenämt öfverraskad af att
finna mig ega en så stor mängd vänner i England, hvilka alla
lade i dagen sitt intresse för mig genom åtskilliga mer eller
mindre värdefulla "bevis på sin aktning" i form af kantiner,
ur, luktvattensflaskor, pipor, pistoler, knifvar, tandpetare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
