Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarför Nilen under omkring hundra dagar, räknadt från
sommarsolståndet, stiger öfver sina bräddar och öfversvämmar landet på ömse
sidor men genast derefter faller och återgår i den gamla strömfåran,
så att vattenståndet under vintern är lagt ända till midsommaren.
Om orsaken härtill hade egyptierna intet att förtälja; alla mina
frågor, om floden till följd af någon särskild egenskap skilde sig från
andra floder, förblefvo obesvarade. För att i saken vinna upplysning
frågade jag vidare, huru det kom sig att denna flod är den enda
bland alla från hvars yta inga svalkande vindar uppstiga. Några
greker hafva imellertid för att vinna rykte för visdom sökt på tre
olika sätt angifva orsaken till dessa öfversvämningar: två af dessa
förklaringar förtjena dock knappast att här omtalas i annat hänseende
än derför att jag anser mig böra säga hvilka de äro. Enligt den
ena skola passadvindarna vara orsaken till öfversvämningarna
derigenom att de hindra floden att afbörda sig sitt vatten i hafvet.
Men dels svämmar floden ganska ofta öfver, äfven då passadvindar
ej blåsa, dels måste, om passadvindarna vore orsaken till
öfversvämningarna, alla andra floder som flyta i motsatt riktning mot passadvindarna nödvändigt af dem påverkas på samma sätt som Nilen, och
detta desto mera, ju mindre de äro och ju mindre stridt deras lopp
är. Icke för ty finnas många floder i Syrien och Libyen hvilka
alldeles icke äro så beskaffade som Nilen. Den andra åsigten vitnar
om ännu större okunnighet än den förra men är, om jag så må säga,
ännu besynnerligare. Enligt den komma öfversvämningarna deraf,
att Nilen flyter från oceanen, som omhvärfver hela jorden. Den tredje
åsigten tyckes vid första påseendet vara den riktigaste men är i sjelfva
verket den oriktigaste. Dess anhängare påstå att floden uppkommer
genom snöns smältning. Dermed är dock ingenting bevisadt af hvad
som skall bevisas, ty floden rinner ju från Libyen midt igenom
Ethiopien ned i Egypten, således från en mycket varm zon till en kallare.
Huru kan den väl då uppkomma af snön? Många andra skäl finnas
äfven som tala för oriktigheten af denna mening. Det första och
förnämsta är att vindarna som komma från dessa trakter äro varma;
det andra är att landet, der det sällan regnar, alltid är fritt från is.
Men der snö faller måste det ovilkorligen regna efter fem dagars
förlopp. Om det snöade i dessa trakter, skulle det derför också regna
der. För det tredje äro invånarna till följd af den starka hettan
svarta: glador och svalor finnas der hela året om; och tranorna flytta
från det kalla Scythien för att taga sitt vinterqvarter här. Om
aldrig så litet snö fölle i detta land, genom hvilket Nilen flyter och
der den rinner upp, skulle således intet af allt detta vara sant, hvilket
det dock är. Men de som tala om oceanen och till stöd för sin åsigt
åberopa en gammal fabel bevisa ingenting alls — ty efter hvad jag
vet fins det ingen flod som heter Oceanen; Homerus eller någon
annan poet har, antager jag, uppfunnit namnet och gifvit det
burskap i poesien."
Kapten Burton, den lärde Afrikaresanden, yttrar i sin
förträffliga bok "Nile Basin" härom följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
