- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Förra delen /
71

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wamasaier, voro mycket rädda af sig. För första gången på färden
vesterut från Bagamoyo sågo vi här boskap.

Från Kitangéhs vackra, fridfulla floddal stego vi så
småningom allt högre och högre uppåt, ända tills vi uppnådde toppen
af en kulle 4,490 fot öfver hafvet. För våra ögon utbredde sig
nu en vidsträckt slätt åt nordvest och vester, full med betande
hjordar af ädelt villebråd. Vi slogo läger på slättens utkant
mellan några kullar och bredvid en liten bäck med kristallklart
vatten. Jag tog med mig Billali, som bar min bössa, och den
beryktade Msenna samt gick framåt i förhoppning att, när jag
kom tillbaka, hafva med mig någonting åt wangwanaerna och

Utsigt af byn Mamboya.
Utsigt af byn Mamboya.


uppmanad dertill af bröderna Pocock. Vägen föreföll mig
ofantligt lång. Slätten var bredare än jag hade trott, då jag i början
fick se den från kullens topp. Först efter en lång och
ansträngande vandring genom det höga, rödbruna gräset, der vi med
knapp nöd kunde slå oss fram, fingo vi sigte på en liten flock
zebror. Dessa djur hafva så skarp lukt och hörsel och äro så
vaksamma, att de på öppna fältet äro nästan oåtkomliga.
Endast med den allra största försigtighet lyckades det mig komma
dem så nära som på ett afstånd af 250 yards, dervid jag drog
fördel af hvar enda aldrig så liten grästufva jag kunde hitta på,
och gaf eld nästan på måfå. En bland dem stegrade sig och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/1/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free