Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godt om stöd att välja på; här stod en tamarind och der strax
bredvid ett silkesbomullsträd; än nedhängde en framskjutande
gren af mimosan och än någon tjock lian, hvilka erbjödo mig sin
hjelp vid försöken att komma framåt eller uppåt; de unga och
veka teakträden och den smidiga jasminen böjde sig, då jag
fattade tag i dem, för att komma mina trötta fötter till hjelp.
Slutligen hade jag hunnit ofvanom trädens och busksnårens
region och stod uppe på den med spjutgräs, ananasträd, orkidéer
och aloe bevuxna bergstoppen.
Då jag kastade en spejande blick omkring mig, upptäckte
jag att ön hade formen af en groft tillskuren skosula som låg
i öster och vester. Lägsta delen utgjordes af just de slätter
hvilka jag nyss genomströfvat. Den var omkring trefjerdedels
mil lång och omkring 200 yards bred. Hälen bildades af en
utskjutande smal udde, som höjde sig nästan lodrätt ur vattnet
omkring 50 fot. Härifrån reste sig en klippa ytterligare 80 fot
uppåt, hvadan hela dess höjd öfver vattenytan utgjorde 130 fot.
Jag betraktade länge den storartade omgifvande utsigten.
Ett sabbatslugn hvilade öfver sjön i öster, norr och söder ända
tills det blåa himlahvalfvet och det rena, silfverklara vattnet
möttes, der gränsen mellan båda inhöljdes i en lätt, florlik dimma,
som ovilkorligen kom mig att tänka på oändligheten. Majestätiskt
reste sig i sydost Alice-ön, och några mil längre sydost om henne
syntes Bumbireh-ögruppen. Midt emot mig i vester och två mil
från stället der jag stod låg den långa, klippiga framsidan af
Usongoras platå; dess sakta uppstigande topp pryddes med
grupper af det alltid gröna bananträdet, ända tills den försvann
bland konturerna af töckenhöljda, blånande berg.
Detta är en fläck hvarifrån ögat obehindradt kan
öfverskåda en af de egendomligaste och skönaste delar af Afrika —
hundratals qvadratmil af vackra sjöscenerier — stora sträckor
af grå bergväggar, hvari skära sig in förtjusande, af lummiga
bananer halft omslutna vikar — hundratals qvadratmil af
gräsbevuxet högland, der byar och bananskogar ligga strödda om
hvarandra. Från den höjd der jag nu står kan jag se den ena
boskapshjorden efter den andra och en mängd små hvita och
svarta fläckar, hvilka ej kunna vara annat än flockar af får och
getter. Jag kan äfven se ljusblåa pelare af den från eldarna
uppstigande röken och magra gestalter röra sig deromkring.
Trygg på min höga tron, kan jag skåda deras rörelser och le
åt grymheten i de vilda hjertan som gömmas inom dessa magra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
