Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om genast, då du hör mig ropa; och ni, mina gossar, kommen
ihåg att det gäller lif eller död; ställen er på ömse sidor om
båten, fatten med sorglös uppsyn säkert tag i den samma; och
när jag uttalar ordet, så skjuten den med hundramannakraft
utför stranden ända ned i vattnet. Ären I alla beredda, och tron
I er kunna utföra det? I annat fall kunna vi lika gerna börja
striden der vi äro."
"Ja, inshallah herre", ropade de med en mun.
"Gå, Safeni!"
Jag väntade tills han kommit på femtio yards’ afstånd och
såg nu att han gjorde alldeles som jag sagt honom.
"Huggen i, gossar! Det gäller lifvet."
Mina män böjde sig ned och spände armmusklerna; båten
började röra sig och ett gnisslande, skrapande ljud hördes under
mig. Jag grep min dubbelpipiga elefantbössa och ropade:
"Safeni, Safeni, vänd om!"
Infödingarna voro snabbsynta. De sågo att båten rörde
sig, och ögonblickligen ilade de utför höjden under ett
förfärligt skrän.
Min båt var nu vid vattenbrynet.
"Skjut ut den i sjön, mina gossar; bry er inte om vattnet"
— och fri från alla hinder gungade den ut i sitt naturliga
element.
Safeni stod inom ett ögonblick vid vattenbrynet med
tygstyckena i handen. Den främste af infödingarnas skara var
omkring tjugu steg bakom honom. Han lyfte sitt spjut och
måttade.
"Hoppa i vattnet, karl, på hufvudet!"
Just som spjutet skulle slungas och en annan inföding
måttade med sitt, afsköt jag min bössa och kulan genomborrade
de båda vildarna. Bågskyttarna stannade och spände sina
bågar. Jag skickade en svärm groft hagel i skocken med den
förfärligaste effekt. Infödingarna retirerade från stranden, på
hvilken båten nyss förut legat.
Sedan jag drifvit bort infödingarna, drog jag en af mitt
folk upp i båten och befalde honom hjelpa de andra, medan
jag laddade om mina grofva bössor, derunder jag ständigt höll
ett vaksamt öga på infödingarna. Omkring 100 yards längre
bort i öster sköt ut en udde, som skyddade viken. Några af
vildarna sprungo dit, men mina bössor beherskade den hotande
punkten, och de nödgades draga sig tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
