Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wagandaernas flotta återvände till sin samlingsplats,
hvarunder de oförskräckta wavumaernas hån och begabberi ännu ljöd
i deras öron. På min förfrågan om orsaken till nederlaget
svarade man mig att Mtesas ammunition var nästan uttömd och att
han hade knappt en patron qvar till hvarje musköt. Till följd
af denna ledsamma omständighet bad han mig få låna en
qvantitet krut från lägret vid Dumo, en begäran som jag så
bestämdt afslog, att han aldrig mera förnyade den.
Vi hade nu den 5 Oktober, och jag hade lemnat mitt läger
den 12 Augusti. Det blef nödvändigt att jag på något sätt
deltog i kriget, om det skulle blifva slut med det samma. Jag
visste imellertid knappt hur jag skulle kunna göra detta så, att
alla parterna hade fördel deraf. Ty ehuru både mina egna
intressen och expeditionens välfärd i hög grad voro förknippade
med wagandaernas framgång och jag sålunda önskade Mtesa
framgång, hade likväl de tappra wavumaerna genom sitt mod
och sin oförskräckta hållning vunnit mina varmaste sympatier.
All min tankeförmåga togs derför i anspråk för att utfinna en
lösning af problemet huru alla parterna skulle kunna
tillfredsställas utan att någon förorättades.
Det var tydligt att wavumaerna icke ville gifva sig förr än
efter en förfärlig manspillan; men det var också lika tydligt att
Mtesa icke ville släppa det tag han fått öfver sin fiende utan
något slags ersättning och ej heller befordra mina
forskningsplaner, såvida jag icke hjelpte honom på något sätt.
Slutligen uttänkte jag en plan som jag trodde skulle lyckas;
men innan jag hann utföra den inträffade en händelse som
påkallade min omedelbara mellankomst.
Mtesa hade genom sina spejare lyckats tillfångataga en af
wavumaernas förnämsta höfdingar, och hans wakunguer och
förnämsta gäster hade blifvit inbjudna att bevitna hans hämnd
på denne höfding.
Då jag anlände till skådeplatsen, hade redan en stor mängd
risknippor blifvit upptrafvade till ett bål. Genom detta sätt att
kräfva hämnd trodde sig Mtesa kunna injaga tillbörlig skräck
hos wavumaerna.
Mtesa var vid det gladaste lynne, då jag inträdde i
rådförsamlingen; det var honom omöjligt att dölja den skadeglädje
han kände vid tanken på den förfärliga hämnd han stod i
begrepp att taga för hans favoritpage Webbas och hans
fredssändebuds mord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
