Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till sjön. Denna låg nedanför oss som en stor spegel, lugn och
blå, utom längs stranden, som utmärktes genom en smal rand
af fradgande bränningar. På den motsatta kusten höjde sig
Usongoras höga bergrygg, som jag antog ligga på omkring femton
mils afstånd, ehuru luften ej var särdeles klar. Usongora
gränsar i vester till Beatrice-bugten.
Vid middagstiden kommo Lukoma och Manwa Sera
tillbaka från sjön med underrättelse, att det skulle blifva ett svårt
arbete att utan långa och starka rep fira båten nedför ett
bråddjup om 50 fot, hvilken höjd utmärkte första nedgången till
sjön; att då infödingarna begåfvo sig upp från saltmarknaden vid
sjön, brukade de hissa sina saltsäckar uppför bråddjupet, sedan
de svept väl in dem i oxhudar, och att, som man behöfde
använda båda händerna, kunde ingen menniska hvarken stiga
upp eller nedför bråddjupet med någon börda på ryggen. De
inberättade äfven att de endast påträffat fem små fiskarkanoter, med
hvilka man omöjligt skulle kunna transportera menniskor eller
gods på sjön. De hade på stranden sett stora saltförråd, som
hade kommit från Usongora, och dessutom massor af majs, hirs,
batater, bananer och sockerrör.
Dessa ovälkomna nyheter förorsakade en feber i
wagandaernas sinnen; de ville på ögonblicket begifva sig af. En mängd
infödingar, som voro posterade på kullarnas toppar rundt
omkring oss, ökade ännu mer den fruktan som hade bemäktigat
sig wagandaerna, och rykten utspredos af elaka menniskor om
en ofantlig styrka som skulle komma från söder för att deltaga
i följande dags strid. Detta förmådde wagandaerna att packa
in stora förråd batater, hvaraf de skulle uppehålla sig under
sin återresa genom Ankoris ödemark. Äfven expeditionens
medlemmar grepos af den paniska förskräckelsen och beredde sig i
tysthet att åtfölja wagandaerna, ty fömuftet sade dem, att om
en styrka af öfver 2,000 stridbara män ej ansåg sig vara i
stånd att bibehålla sin ställning, expeditionen, hvilken bestod af
endast 180 man, omöjligt skulle kunna göra det. Man såg dem
öppet bereda sig till flykt, innan några befallningar hade blifvit
gifna i detta afseende eller man ens hade talat om detta
alternativ. Andra smögo sig bort för att förena sig med
kringdrifvande hopar af wagandaer, allt för villiga att dela deras farhågor.
Wangwana-kaptenerna i expeditionen, som voro ytterligt
nedslagna, kommo till mig på aftonen för att fråga hvad jag
hade beslutit. Jag sade dem att jag tänkte muta Sambuzi med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
