Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenhöjden. Några stycken uppsköto också i vattnet och visade
samma verkningar som de hvilka iakttogos bortom vårt läger.
Under de nästa tvänne dagarna reste vi tjugusju mil genom
ett pass eller en långsträckt dal, parallell med sjön Uhimba och
Alexandra, hvilken sistnämnda var afstängd från synkretsen blott
genom en bergås. Höga kullar reste sig likt stympade koner
här och der och med en egendomlig likhet till samma höjd som
de grönskande åsarna vid sidan af dem. Deras toppar äro släta,
men jernmalmens frätning angifver tydligt hvilket element som
först skiljt dem från åsarna och ursprungligen gräft dalen.
Uhimba, som Rumanika anförtrott åt sina söner Kakoko,
Kananga och Ruhinda, ligger sextioåtta mil söder om hans
hufvudstad och består af några nybyggen, hvilka bebos af herdar.
Det var för blott några få år sedan ett omtvistadt land mellan
Usui och Karagwé, men efter Kishakkas eröfring af Ruanda togs
det i besittning af Rumanika, som befarade att hans
afundsamme och förrädiske medtäflare, Mankorongo i Usui, skulle
bemäktiga sig det.
Här möttes jag af budbärare från Mankorongo, hvilka
affärdats med inbjudning till mig att komma och besöka honom,
och som med den oförskämdhet hvilken karakteriserar deras
uppförande mot araberna, underrättade mig, att om jag
försökte genomresa något land i hans granskap utan att visa honom
artigheten af en uppvaktning, skulle det blifva min fullständiga
undergång.
Budbärarna skickades tillbaka med en fredlig helsning och
uppmaning att säga att jag var på väg till Kibogoras
hufvudstad för att söka upp en väg genom Urundi mot vester, och
att, derest detta icke lyckades, jag skulle tänka på Mankorongos
ord; Mankorongo kunde imellertid vara förvissad, att om man
ämnade skrämma mig med någon större eller mindre beväpnad
styrka i skogen, skulle de anfallande komma att ångra det.
Jag hade hört talas om de utpressningar Mankorongo
tilllåtit sig mot araber och wagandaer, hvarigenom han visat sig
vara en värdig efterföljare till den roflystne Swarora, som gjorde
Speke och Grant så mycket bekymmer.
Den andra dagen af vår sammanvaro med den artige Kakoko
besteg jag ett berg af omkring 600 fots höjd och beläget
ungefär tre mil från lägret i ändamål att betrakta det kringliggande
landskapet, hvilket Kananga fått i uppdrag att visa mig. Fem
land lågo här inom synkretsen, nämligen Karagwé, Kishakka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
