Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De sjöfarande Ujiji-köpmännen hafva att förtälja två
intressanta sagor rörande Tanganikas ursprung. Ruango, den gamle
vägvisaren, som 1871 förde Livingstone och mig till
Rusizi-floden och hvars berättelse bestyrktes af Para, den andre
vägvisaren, omtalade den ena af dessa sagor. Den lyder så:
"För många, många år sedan låg der ni nu ser denna
stora sjö en vidsträckt slätt, bebodd af många stammar och
folkslag, som egde stora hjordar af nötkreatur, får och getter,
alldeles som ni i denna dag ser i Uhha.
På denna slätt låg en mycket stor stad, omgärdad med
starka och höga palissader. Såsom bruket var den
tiden, omgåfvo stadens invånare sina hus med höga stängsel af rör, hvilka
inneslöto gårdar, der deras boskap och getter om nätterna
skyddades mot vilddjur och tjufvar. Inom en af dessa inhägnader
bodde en man och hans hustru, hvilka egde en djup brunn, från
hvilken vattnet bubblade upp och gaf upphof åt en liten vacker
ström, der deras grannars boskap släckte sin törst.
Underligt nog fans i denna brunn en oräknelig mängd fisk,
hvaraf mannen och hustrun hade sitt rikliga uppehälle; men då
besittningen af dessa härligheter berodde af att kännedomen
derom bevarades som den största hemlighet, visste ingen annan
än hushållets medlemmar om deras tillvaro. En saga hade
genom mansåldrar fortplantats från far till son, att på den dag
de visade brunnen för någon främmande skulle de blifva
olyckliga och deras egendom ödelagd.
Det råkade imellertid hända att hustrun utan mannens
vetskap älskade en annan i staden, och då hennes kärlek allt
mera tilltog, bar hon i hemlighet till honom något af den
välsmakande fisken från den underbara brunnen. Fisken hade en
så ypperlig och ovanlig smak, att älskaren enträget bad henne
att säga honom hvar och huru hon hade fått den; men fruktan
för de hemska följderna i fall hon förrådde hemligheten återhöll
henne, så att hon länge undvek att svara på hans ifriga frågor.
Men hon kunde till slut icke bevara hemligheten och trots
hennes fruktan för brunnens muzimu (ande) och mannens vrede,
lofvade hon slutligen upptäcka allt sammans.
Nu måste mannen en dag företaga en resa till Uvinza,
men innan han begaf sig af anbefalde han sin hustru
strängeligen att se väl efter hans hus och egendom och icke glömma
att förtiga brunnens tillvaro, hvarjemte han förbjöd henne att
gå och sqvallra i granngårdarna, medan han var borta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
