- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Sednare delen /
39

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vi återkommo sent på aftonen till Lumba-viken, der vi
lemnat vår båt och kanot. Följande dag egnades åt
undersökning af viken från Mitwanzi till yttergrundet.

Följande morgon gjorde jag en utflygt till toppen af den
koniska bergkullen bortom Mkampemba, en by i Kawe-Niangeh,
för att göra mätningar.

Sedan jag tagit alla omständigheter i öfvervägande, är jag
af den mening att Kahangwa-udden i forna dagar sammanhängde
med Kungwé-udden, på östra kusten; att Lukuga var sjöns
tillflöde, vid den höjd den då hade, som var vida större än nu;
att norra hälften af sjön är af en senare formation och att
genom denna dels sänkning och Kahangwa-Kungwé-åsens
sammanstörtande vattnet uttömde sig söderifrån i den djupa hålan
norrut och lemnade Lukugas ränna att användas som bädd för
tillflödena Kibamba och Lumba, eller östra sluttningen af
Ki-yanja-åsen, för att mata sjön. Men nu, då den djupa bädden
— uppkommen genom någon stor jordbäfning, som sprängde
och skilde Uhhas, Urundis, Ubembés, Gomas m. fl. högslätt —
håller på att fyllas, börjar det forna tillflödet återupptaga sin
gamla bestämmelse att föra Tanganikas öfverflödiga vatten ned
i Livingstone-flodens dal och sedan, genom dess majestätiska,
slingrande bädd, till Atlantiska oceanen.

Jag säger detta, sedan jag kringseglat sjön och ytterst noga
undersökt den. Underjordiska hålor äro blott myter, sagor af
wangwanaer och vidskepliga infödingar. Den stora, djupa och
långdragna ränna som intages af den omättigt djupa sjön
instänges ej af så beskaffade klippor, att derå kan stödjas teorien om
underjordiska aflopp. Den omslutes af berg och bergkullar,
hvilkas lägsta höjd är 600 fot och högsta höjd 4,000 fot öfver
sjön. Men de som söka förklaring af förhållandet att en
ofantlig sötvattensjö saknar utflöde kunna finna en giltig sådan
i den af vattnet nötta öppningen i de förenade Kihunga- och
Ki-yanja-åsarna, i de vattensköljda klipporna och klippblocken
vid Mpembwé och längs hela östra kusten ned till Urungu,
I Tembwés nakna uddar och Kungwés och Karinzis äfvenledes
nakna branter och klippor. Det är ett oemotsägligt faktum, att
om afdunstningen från en vattensamling är större än tillflödet,
måste detta vatten blifva salthaltigt af de partiklar som ditföras
från saltbäddar och saltkällor. Det är också ett obestridligt
faktum, att om tillflödet till en vattensamling är större än
afdunstningen, måste vattenmängden ökas ända tills bäckenet —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/2/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free