Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af viken ligger en hel grupp af holmar, bland hvilka de största
äro Kirindi, Kivizi och Kavala.
Då vi passerat Katenga-öns norra udde, se vi framför oss
Goma-bergen i en, som det synes, oafbruten ofantligt hög kedja
med branta sluttningar. Men då vi segla vidare norrut, finna vi
att man från Katenga ser blott skuldrorna eller profilen af de
stolta utsprången. Bakom nästan alla dessa finner man vackra
undangömda vikar och fjordar, beskuggade af den mörka
vegetationen på bergen, som gifva upphof åt otaliga, kristallklara bäckar.
Djupa klyftor i deras väldiga sidor äro uppfylda med skogar af
ofantliga träd, ur hvilka de ryktbara Goma-kanoterna urhålkas.
Genom hvarje öppning i bergskedjan frambrusar dånande en
kall, klar ström, och bakom upptorna sig Gomas högsta alper.
Ögat kan ej annat än fängslas af kontrasten mellan himlens klara
blå, klyftornas natt och de mörka trädtopparna på åsarna.
Stränderna vid dessa lugna tillflyktsorter äro kantade med vass och
eschinomenéer, vid hvilka hundradetals gulbröstade fåglar hafva
upphängt sina bon och der de lifliga små djuren kunna ses i
flockar klättra med buken uppåt eller flyga upp och ned, alltid
qvittrande sin lockande, smekande sång. På en öfver vattnet
utskjutande stark gren sitter den glänsande dykaren belåten
och mätt, sedan han förtärt sitt feniga byte, eller ock synes,
uppflugen på den högsta grenen af något resligt sykomor- eller
tekumträd, den hvitkragade fiskörnen, som då och då med ett
gällt skri — ett klagande, förtviflande skri — kallar på sin
maka. Snart höres också från något aflägset träd på någon
uppskjutande höjd hennes svar i samma sorgsna ton.
Men från Katenga ända till Skalliga berget, nära Mugolwé,
äro åsarnas kammar bruna och trädlösa. Från Tånga till
Mdanga-udden är det godt om klyftor, remnor och vikar, liknande dem vi
nyss beskrifvit, och mellan Kabogo-floden och Missossi-berget ligger
en vik der fem olika strömmar falla ut, sedan de i långa
silfverband dragit sig utför höjder på 2,000 fot. Det är som om
bergen upplöste sig i tårar, ty genom hvarje hålväg, klyfta, remna
eller bergskrefva rusa strida floder ned emot sjön. Öfverallt
der fotfäste är möjligt att få, på en slät bergtopp, afsats eller
sluttning, ser man odlade fält och byar, medan på ömse sidor
klipporna stupa tvärbrant.
Högsta toppen af berget Missossi är ungefär 3,000 fot.
Då sjön är mycket bred mellan Goma och Ujiji — ungefär
fyrtio mil — stiga vågorna mycket hastigt och drifva i långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
