Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att Mohammed icke tyckte om mig, men min beundran för
Mohammed var utomordentlig.
"La il Allah — il Allah!" hörde man honom säga till scheik
Abed, "den gamle hvite mannen Daoud gaf aldrig mycket åt någon,
men denne hvite man ger ingenting" Alldeles, kära Mohammed.
Min beundran är stor för dig, min vän; men du ljuger, så att
du blifver mig vedervärdig, och du har en sådan sötsliskig, gemen
min i ditt ansigte, att jag kunde hafva god lust att kringklappa
dig duktigt.
Följande morgon infann sig Muini (herre) Dugumbi med
sitt följe — ett riktigt fribrytareband, främst i hvilket stod
den ryktbare Mtagamoyo — barnfusiljeraren och qvinnoslagtaren.
Då jag några veckor senare frågade Tippu-Tib hvad han tyckte
om Mtagamoyo, rynkade han på näsan och sade: "Han är
visserligen tapper, men han är en man hvars hjerta inte är större
än min lillfingersnagel. Han har inga känslor — han dödar en
inföding som en orm — sak samma af hvad kön han är."
Denne man är af omkring fyrtiofyra års ålder, af
medellängd och mörkhyad, med bredt ansigte, svart, litet gråsprängdt
skägg och tunna läppar. Han talade föga, och hvad han sade
var föga artigt. Han såg icke så synnerligt farlig ut men
kunde nog vara det i alla fall. Araberna i Nyangwé betraktade
honom som sin förste krigare.
Patriarken Dugumbi eller, såsom infödingarna kalla honom,
Molemba-Lemba, har det uppsluppna sättet hos en välmående
och obildad gubbe, som känner sig innerligt belåten med den
materiella sidan af sin tillvaro. Han är fallen för qvickheter
af gröfsta slag och är en fåfäng, narraktig gubbe, okunnig i allt
utom i konsten att samla elfenben, hvarjemte han lyckats vid
sin person fästa en skara namnlösa halfblodsaraber, hvilka äro
i hög grad högmodiga och vildsinta samt omätligt snikna.
Då araberna i Nyangwé först hörde talas om Tippu-Tibs
ankomst till Imbarri från södern, voro de angelägna att få honom att
slå sig ned der; men Tippu-Tib hade ingen lust att blifva förste
medborgare i en ort som ej kunde skryta med bättre kolonister än
den gamle narren Dugumbi, slagtaren Mtagamoyo och den
enfaldige scheik Abed. Han begaf sig derför till MwTana Mambas
land, der han fann bättre kamrater i Mohammed ben Sayid,
Sayid ben Sultan, Msé Ani och Sayid ben Mohammed el Mezrui.
Till anletsdragen är Sayid ben Sultan ett groft porträtt af Abdul
Aziz, aflidne sultanen af Turkiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>