Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vildarna (då de ej öppet anfallas på vägen) och göra dem till
vänner. Om några få dagar kommer han att lemna oss för
att begifva sig åt nordost på ett dussin marscher tiil yttersta
gränsen för arabisk samfärdsel.
De 400 som skola åtfölja oss på en sträcka af sextio läger
bestå af omkring 250 man — araber, wangwanaer, 100
wanyamwezier, ruga-rugaer och män af halfblod. De flesta äro
beväpnade med spjut, båge och pilar, under det de öfrige äro
beväpnade med flintlåsbössor. Hundra man utgöras af Barua-,
Manyema-, Bakusu-, Ba-Samba- och Utotera-slafvar; de flesta
af dessa män äro beväpnade med flintlåsbössor, de andra med
fruktansvärda spjut och sköldar. Der finnas äfven omkring femtio
ynglingar, vexlande i ålder mellan tio och aderton år och hvilka
af Tippu-Tip inöfvas till budbärare, tjenare, spioner, kockar,
timmermän, byggmästare, smeder och anförare för handelskaravaner.
Dylika unga män äro honom till stor nytta; de äro
pålitligare än fullvuxna personer, emedan de blicka upp till Tippu-Tib
som till en fader och emedan de veta att i händelse de
lemnade honom skulle de ovilkorligen blifva en mindre human mans
byte. Återstoden af denna brokiga skara utgöres af qvinnor,
af hvilka tjugu tillhöra Tippu-Tibs hushåll. De äro alla köpta
för elfenben, bössor, tyg eller perlor. Tretio qvinnor äro de
arabiska underlydandes egendom. De senare äro hufvudsakligen
män af halfblod och wangwanaer som åtfölja Tippu-Tib.
Två hundratio personer af de 400 har jag åtagit mig att
underhålla med samma rationer som utdelas till medlemmarna
af expeditionen tills de skola återvända till Nyangwé.
Den 6 November närmade vi oss den fruktade, mörka och
kalla skog som kallas Mitamba. Vi sade nu farväl åt ljus och
sol och inträdde deri.
Imellertid hade vi begått ett misstag. Vi hade ej varit
uppe tidigt nog. Tippu-Tibs blandade kolonn af menniskor
af allra åldrar gick i spetsen, och den brist på disciplin och
sammanhållning som utmärkte den blef för oss som bildade
efter-truppen en ständig källa till ledsamheter.
Vi, som voro vana vid snabba marscher, måste litet
imellanåt i hela minuter tåligt stanna för att invänta ett
framåtskridande på några få yards, efter hvilket man åter gjorde halt
och marscherade en liten bit för att åter kunna stanna.
Under hela tiden föll dagg från träden i stora runda droppar,
så att det fullkomligt liknade regn. Hvart enda blad tycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
