- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Sednare delen /
127

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Floden hade så småningom vidgat sig till 1,700 yards bredd
och var uppfyld med stora, skogklädda öar, under det å båda
stränderna sågos täta massor af träd och buskar.

Icke en själ hade synts till i någon af de byar vi
passerat; då och då hörde vi ropas "Wasambyer! Wasambyer!"
och ibland förnummos äfven röster hvilka skreko något om Bwana
Muhala eller Mtagamoyo, den ryktbare stråtröfvaren och
menniskotjufven. Äfven Nakanpemba hade sina hemska reliker, som
voro ordnade i spöklika rader längs gatorna — reliker efter
mången festmåltid, såsom professor Huxley nu har lärt oss —
dödskallar af mördade menniskor.

Marscherandet genom skogar och busksnår, den knappa
kosten, tröttheten och de beständiga lidandena måste slutligen
förorsaka sjukdomar. Afdelningen till lands angreps af
smittkoppor och rödsot. Många af manskapet sårades af törnen i
fötter och ben, tills förfärliga varsår bildade sig, hvilka satte
dem ur stånd att fortsätta till fots. Inom loppet af två dagars
resa funno vi sex öfvergifna kanoter, hvilka vi, ehuru de voro
dåliga, gjorde i ordning och reparerade, så att de, hopbundna,
bildade ett flytande sjukhus.

Fyra mil nedom Nakanpemba hörde vi, då vi foro nedåt
floden med en fart af 1 1/2 knop i timmen, ett doft brus af forsar,
och nästan i samma ögonblick syntes åtta kanoter från motsatta
stranden hastigt komma nedför floden, hvarefter de helt mystiskt
försvunno ur vår åsyn. Då det ej var någon nödvändighet för
oss att inleda bekantskap med menniskor hvilka tycktes undvika
oss, gjorde vi inga försök att störa dem utan närmade oss
försigtigt Ukassas forsar, i det vi höllo oss tätt intill venstra
flodstranden. Nämnda forsar förorsakas af ett klippref af
grönaktig skiffer, hvilket skjuter ut från Ukassa-höjderna på högra
stranden. Kanoterna med de sjuke fördes försigtigt vägen
inomskärs, under det jag så mycket som möjligt närmade mig
forsarna och sedan landsteg.

Afdelningen till lands fick befallning att för dagen slå läger
bredvid forsarna. Under tiden utvalde jag tio unga, starka
karlar, förutom dem som hörde till båtbesättningen, och gjorde
mig i ordning att företaga en undersökning längs floden. Innan
jag gaf mig af befalde jag strängeligen Frank och Manwa Sera
att på inga vilkor låta någon aflägsna sig från lägret innan jag
återkommit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/2/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free