Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Venstra stranden var mellan 70 och 80 fot hög; en punkt
i nordvest från vårt läger låg ungefär 150 fot högt.
I land der det fins lejon och leoparder är det första en
resande gör att bygga en säker hydda, kraal eller boma för sig
sjelf, sina oxar, hästar och tjenare; och i land hvilka, liksom
Usongora Meno och Kasera, der vi nu voro, hemsökas af
mennisko-lejon och dito leoparder, blir detta en oafvislig pligt. Vi
drogo derför våra kanoter till hälften upp i land och uppslogo
vårt läger midt i en ogenomtränglig snårskog.
På de höga, tvärstupande bergen midtemot låg Vina-Kya.
Inbyggarna här satte genast sina trummor och kanoter i
rörelse och närmade sig vårt läger. Vi kunde icke hjelpa det.
Vi hade likväl slagit läger i en låg snårskog. Huru kunde väl
den mest snarstickna, den grymmaste menniska hafva orsak
eller hjerta att klandra oss för att vi hvilade på detta ytterst
ödsliga ställe? Vildarna i Vina-Kya gjorde det likväl. Vi
uppmanade våra tolkar att uppbjuda all sin vältalighet. Och de
voro verkligen vältaliga att döma af deras åtbörder, det enda
språk som här var begripligt för mig. De fylde mig verkligen
med en egen, afundsam beundran för dessa tvänne unga män,
som visserligen voro kannibaler, men icke desto mindre
begåfvade med en förunderlig förmåga att göra sig förstådda genom
åtbörder — och de tycktes äfven hafva lyckats beveka vildarna
i Vina-Kya. Åtminstone veknade de för den dagen; men de
lofvade hugga hufvudet af oss tidigt följande morgon i och för
en afskyvärd stekfest som de ämnade fira. Vi beslöto att icke
invänta detta nöje.
I daggryningen gingo vi om bord och foro nedåt floden
omkring två mil nära utmed högra stranden; och se! på en
gång låg den storartade Low-was eller Row-was breda utlopp
framför oss. Den var öfver 1,000 yards bred och dess lopp
enligt kompassen från sydost eller rättast ost-syd-ost. En
plötslig regnstorm nödgade oss slå läger på norra stranden, der vi
funno skydd i skogens skugga.
Att döma af trädens höjd och storlek, betviflar jag att
Livingstones högra strand någonsin varit bebodd vid
Lowwa-flodens mynning. Ormbunkar i olika varieteter, unga palmer,
dadelträd, Raphia vinifera och Mucuna pruriens — en
skräck för den nakne infödingen derigenom att den envist
fäster sig med sina stickande, spetsiga borst vid huden —
massor af pepparbuskar, hundratals olika slag, slingrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
