Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvarlemnats att bevaka lägret, rodde jag sjelf längs venstra
stranden 3 mil uppåt floden. Vid en krökning en mil ofvanför
lägret upptäckte jag en liten flod med svartgrumligt vatten,
omkring 40 yards bred och kommande från sydvest, hvilken jag
gaf namnet Svarta floden efter vattnets färg. Två mil ofvanför
denna utföll Lumami, som Livingstone kallar "Youngs flod", i
hufvudfloden, 600 yards bred vid sitt utlopp mellan låga tätt
skogbevuxna stränder. Vid middagen tog jag en observation,
— och befunno vi oss då på 0° 32’ O" s. lat.
Vid middagen den 7 hade vi med kanoterna kommit så
nära det första fallet i venstra strömarmen som klokheten
medgifvit och voro färdiga att draga dem öfver land. Genom snåren
af rör, palmer, vinrankor, slingerväxter och buskar hade Frank
huggit en 15 fot bred väg, temligen rak, undantagandes att
här och der qvarstod en väldig skogsmonark, och alla buskar
som huggits ur snårskogen hade han lagt öfver vägen i en
stor tjock trafve. Ett tarfligt läger hade äfven inrättats vid
halfva vägen åt flodsidan och alla effekter hade blifvit ditförda.
Klockan 8 e. m. hade vi halat kanoterna en mil framåt.
Följande dag grepo vi oss, efter som folket var vid godt
mod, å nyo an med kanoterna, den 8 kl. 3 e. m. hade vi
passerat den första kataraktens fall och strömhvirflar, och
farkosterna summo nu i ett lugnt sund mellan Baswa-ön och venstra
stranden.
Då vi icke ville stanna i en så farlig nejd längre än som
var nödvändigt, gingo vi åter om bord, rodde försigtigt ut ur
sundet och kommo snart till den stora floden, som efter allt
utseende erbjöd oss en ansenlig sträcka lugnt vatten. Men snart
hörde vi dånet af en ny katarakt och måste hålla intill land
in åt venstra stranden. Vi kommo in i andra sund, som stilla
slingrade sig mellan snårbetäckta holmar, och efter två timmars
kringirrande mellan dystra öar och bankar kommo vi åter till
den stora floden, der katarakten dånade högtidligt och
fruktansvärdt nära. Då det led mot aftonen och vår belägenhet var
ytterst obehaglig, beslöto vi att tillbringa natten på en ö som
låg midt ute i strömmen. Imellertid hörde vi trummor och
stridshorn ljuda på venstra stranden, och oaktadt öboarna äfven
besvarade dem, var det, då det här gälde att af tvänne olyckor
välja den mindre, bättre att våga en drabbning med vildarna
på ön än med dem på fastlandet, tills vi närmare kunde bestämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
