- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Sednare delen /
181

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Öster om Cheondoah delades den högra grenen ytterligare
af en annan ö, och flodens utseende var obeskrifligt vildt och dånet
af de rasande vågorna bedöfvande; i den venstra grenen var
strömmen åter så stark, der den störtade utför terrassen att
vattenmassan yrde omkring i en ofantlig hvirfvel med fördjupning i midten
af fulla aderton tum under ytterkanten. Vi sköto en rutten och
utdömd kanot ut i fallet och sågo den drifva nedåt med pilens
hastighet, svänga omkring i den förfärliga hvirfveln, ögonblicket derpå
ryckas ned i det ofantliga svalget och en stund derefter uppkastas
med aktern före omkring 30 yards nedanför. Nära stranden
funnos bassinlika urhålkningar i klipporna, der vattnet imellanåt
häftigt upprördes, vek tillbaka ungefär tolf tum och sedan
sjudande höjde sig med ett brus och buller som var förfärligt att höra.

Det fans blott ett sätt att lösa problemet och det var att
möta bakumuerna och våga det värsta samt sedan draga
kanoterna genom den täta skogen på venstra stranden. Vi rustade
oss således till striden, som vi kunde förutse skulle blifva
hårdnackad. I daggryningen den 10 Januari smögo vi oss, med
häftigt slående pulsar, ungefär en mil uppåt floden och skyndade
sedan i en förtviflad hast öfver till stranden, der vi genast fingo
fullt upp att göra. Vi följde strömmen nedåt till krökningen strax
ofvanför katarakten och fastgjorde der våra båtar och kanoter.
Medan Frank med åtta musköter och sextio yxor qvarstannade
för att uppföra en förskansning, förde jag tretiosex man i kedja
genom snårskogen och dref de förenade baswaerna och
bakumuerna tillbaka till deras byar, af hvilka den närmaste låg en
mil från stranden. Här. satte de sig envist fast, ty de hade
staplat upp högar af ris och huggit ned stora träd till
förskansningar samt erbjödo oss en front af blott några man. Vi måste
krypa genom skogssnåren på södra sidan och lyckades
genombryta hindren och drifva dem ut. Vi hade nu tillkämpat oss
fred för den dagen och återvände till lägret. Expeditionen delades
i tvänne partier eller arbetslag, det ena för att arbeta om natten,
det andra om dagen, hvarefter jag med en vald trupp af
pionierer med yxor och bössor högg en smal, tre mil lång väg,
hvilken förde oss midt emot Ntunduru-ön; till ledning gjorde vi
märken i träden och anlade torftiga lägerplatser vid hvarje half
mil. Material till ljus — torkade palmgrenar och qvistar,
bestrukna med gummi — anskaffades också från byn för
nattarbetarnas behof; dessa pertstickor uppsattes temligen högt på
träden för att upplysa snåren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/2/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free