Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tyckte att äfven Frank tagit ett starkt intryck af
det hastiga afbrottet af våra vedermödor och anblicken af den
nu breda, lugna floden, som en tid varit främmande för oss, ty
sedan båtgossarna blifvit hesa, hörde jag honom på en sorgsen
och klagande melodi sjunga följande sång:
"O, sköna land, o, ljufva hem!
Den sorgnes hopp, hans tro;
Dit icke synd och sorger nå,
Der allt är frid och ro!
O, sköna land! Jag längtar dit,
Till dem som gått förut!
Af gråt och vedermöda trött,
Der yill jag hvila ut!
O, sköna land! O, ljufva land!
Tung faller saknan’s tår
För alla dessa sälla, som
Gått hädan år från år.
När skall det dagas för min själ?
När skall jag se din strand?
Jag vakar, beder, natt och dag.
Blif mitt du sköna land!"
"Fladdra, vår ljusa fana
Gladt på vårt ökentåg!
Vandrarne led och mana
Framåt med ädel håg;
Tag utur rörda hjertan
Enklaste sångers gärd;
Till omkring dig vi samlas
Sist till vår himmelsfärd!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
