Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förkunnar då de varseblifvit oss. Ja, känslan af trygghet är af
mycket kort varaktighet, nöjet hastigt öfvergående, men känslan
af fara är alltid till stades och uppfyller vår själ, antingen vi sofva
eller vaka.
"Den 7 Febr. — Latitudbestämning omöjlig. Dagen har varit
stormig. Floden svälde upp framför oss i stora tunga vågor, vinden
tjöt och hven genom ljusningarne i skogen så att vi blefvo helt
modstulna. Till råga på våra bekymmer hafva lifsmedlen tagit slut;
vi hafva ingenting mer att äta och kunna icke få något utan med
risk af menniskolif. Tomma magar göra framtidsutsigterna i okända
och vilda trakter ännu mörkare. Yi hafva tre åsnor, men mitt folk
har vant sig att betrakta dem som deltagare och kamrater i
expeditionen. Förslag göras att vi skola offra dem, men folket mumlar att
de trogna åsnorna, som följt oss så långt och länge, icke få röras.
Godt och väl. men hvad skola vi göra: Sent på aftonen kommo
höfdingarna till mig och förklarade att de måste hafva lifsmedel till
morgondagen. Jag svarade att de skulle få sådana och att vi skulle
begifva oss in till första by vi fingo se och begära lifsmedel.
"Den 8 Febr. — Gud ske lof! En orolig dag har slutat med
lugn för våra längre upprörda sinnen. Vi hafva slagit läger på en
liten med snårskog beväxt holme på 1° 40’ 44" n. lat. och 21° 4’ o.
long. Midt emot ligger på 500 yards afstånd på venstra stranden byn
Rubunga i Nganza. På högra stranden, 1.700 yards från oss, ligger
den stora byn Gunji.
"Yar kurs i går var vest till syd, i dag vest-sydvest. Yi gingo
om bord kl. 7 f. m. och rodde förbi en lång, skogig ö till venster om
oss. Kl. 8 började vi observera en lång hög bergås på högra
stranden med odlade terrasser och en talrik befolkning, som vi sedermera
erforo hette Upoto- eller Mbapoto, såsom en man kallade den. Jag
stälde några allvarliga ord till mitt folk och befalde dem att hålla
i beredskap alla våra vapen, bössor, spjut, yxor och knifvar, ehuru
det vore förskräckligt att börja fiendtligheter vare sig för att få
lifsmedel eller af andra skäl. De knotade halfhögt och frågade hvad de
skulle göra för att tillfredsställa magens oafvisliga kraf, och dock
hade vi fullt upp med koppar, messing, jernstycken, glasperlor och
tyg; ingen ville sälja till dem en bit maniok-bröd eller ens se på dem
utan att lägga i dagen en hemsk törst efter deras blod.
"Jag hade lagt i ordning de vackraste och mest glänsande varor
bredvid mig och beslöt att vara listig och förslagen som en orm vid
den blifvande underhandlingen. Kl. 11 f. m. fingo vi byn Rubunga
i sigte, och Frank fick befallning att icke komma närmare efter mig
med kanoterna än en fjerdedels mil, hvarpå vi beslutsamt rodde ned
mot byn och lade upp årorna på några hundra yards afstånd derifrån.
Snart närmade sig oss tre kanoter, dock utan de vanliga vilda
demonstrationerna. Icke ens en trumma lät höra sig eller en hornstöt
eller ett rop. Detta lofvade godt. Yi försökte med orden
’Sen-nen-neh!’ ’Cha-re-reh!’ i milda, melodiska tonfall. De togo till flykten.
Äter såg det nu mörkt ut. Men tålamod !"
"Yi hade sparat en banan och en bit maniok. Munnar och
magar hade vi med oss. En lämplig åtbörd med bananen mot munnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
