Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tolfte kapiltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tolfte kapitlet.
Striden med floden förnyad. — Färden förbi »Fadern». — I »Kitteln». —
"Stackars Kalulu! — Soudis underbara äfventyr. — Vid »den trånga hvirfveln».—
Lady Alice-forsarna. — Räddning från döden. — »Paradis-öarna». — Tjufvar
bland oss. — Inkisi-fallen. — Kanoterna dragas öfver berget. — Handel längs
Livingstone. — Varsår ocb inelfsmaskar. — En sinnrik sammansättning.
Det vidsträckta, vilda land hvilket vi på vår färd utefter
Afrikas största flod genomträngt kommer nu att framträda i en
mildare dager än hvad förut varit fallet, då vi på de föregående
sidorna sett skildringar af förtviflade strider och rasande anfall
af vilda män. Infödingarna hindra ej längre vår färd.
Byteshandeln har mildrat deras naturliga grymhet, så att de ej längre
möta oss med vilddjurs raseri.
Det är den förfärliga Livingstone sjelf öfver hvilken vi nu
hafva att klaga. Det är ej längre den ståtliga floden med sin
hemlighetsfulla i skönhet, sin ädla storhet och sitt lugna, jemna
lopp på en sträcka af nära nio hundra mil, floden som allt
jemt fängslade oss, oaktadt den grymhet som rådde på dess
befolkade stränder. I stället se vi nu en fruktansvärd ström, som
störtar utför en brant bädd och uppdämmes af lavaref,
framskjutande klippbarrierer och rader af ofantliga stenblock, en flod
som kröker och slingrar sig genom djupa klyftor, hvarefter den
gjuter sig ned öfver lägre trakter under en lång följd af
vattenfall och forsar. Våra ofta upprepade strider med vildarna
nådde sin spets i en tragisk kamp mot den väldiga floden, då
den under häftigt brus framstörtade genom det djupa, gapande
pass som leder från den breda platån ned till Atlantiska
oceanen.
Vi se ej längre dessa lugna, ensliga strömmar som slingra
sig mellan Livingstones tusen öar; ej dessa tysta, ödsliga vatten,
öfver hvilka vi hade låtit vår klagan ljuda, då våra bekymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stanley/2/0291.html
