Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapiltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstäf, då det af en jagande vind drifves framåt på ett upprördt
haf under det vattenfallet nedanför lånade sitt dofva brus för
att instämma i den kör af vredgade och nedrusande floder hvilka
fylde våra öron med det förfärligaste oväsen.
Mycket olika var denna tafla med sina tornhöga klippor
och höga bergväggar, utför hvilka höglandet bakom göt sina
strömmar med bedöfvande dån mot den som bildades af
Livingstones speglande lopp vid de mörka skogarna i Usongora Meno
och Kasera och genom de öfre trakterna hos de menniskoätande
wenyaerna, der en enda dallrande våg var en sällsynthet. Nu,
då vi dagligen voro omgifna af fasor och icke sågo något slut
på dessa vattenfall som dödade alla våra förhoppningar och
plågade oss med sitt på samma gång rasande och sorgsna
dån, påminde vi oss med saknad dessa dagars sabbatslika
stillhet och drömlika renhet. Skönt var det att glida fram
i de lugna vikarna mellan de doftande, palmbeväxta öarna, der
den bredbladiga Amomum täflade i grönska med Phryniums
nedhängande löfverk, der myrra- och Bdellium-buskarne utbredde
sin fägring och vällukt vid sidan af den vilda Cassian eller der
Capsicum med sina eldröda bär höjde sig i löfrika massor och
Ipomæas purpurröda knoppar prydde den höga stammen af något
ståtligt träd. Omgifna af de dystraste scener, allt jemt plågade af
döfvande och fasaväckande ljud, på alla sidor mötta af de mest
hopplösa utsigter, tycka vi att det är ett Eden som vi hafva
lemnat bakom oss och detta ett vattenhelvete der vi nu befinna oss.
Ehuru vår ofrivilliga färd utför Lady Alice-forsarna från
Gamfwé-viken till Nkenké-flodens mynning — en sträcka på tre
mil — upptog endast femton minuter, var det ett arbete på
fyra dagar, nämligen från den 13 t. o. m. den 16, att få
kanoterna samma väg utför med tåg. Flodens stora styrka och
rottingtrossarnas skörhet gjorde det nödvändigt att fästa åtta
tåg vid hvarje kanot och att placera fem man vid hvarje tåg för
färden utför forsarna. Oaktadt alla våra försigtighetsmått
inträffade imellertid nästan hvar enda timme någon olycka med
en man eller en kanot. En kanot, i hvilken befann sig en man
vid namn Nubi, rycktes ur fyratio mäns händer, fördes nedåt
floden två mil och sjönk i den stora strömhvirfveln. Nubi
klängde sig fast vid sin farkost, tills den drogs ned för andra
gången, då han och kanoten uppkastades på femtio yards afstånd
från hvarandra, men som mannen var en utmärkt simmare, hann
han upp kanoten i Nkenké-bugten. Sittande grensle öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
