Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den tredje milen gick det utför ett bredt och brant bergpass,
och vi ledsagades derunder af tjogtals vänliga och tjenstaktiga
infödingar, tills vi kommit till utloppet af en bergsström som
utfaller i en djup inskärning af floden liknande en vik nedanför de
lägre Mowa-fallen. När vi nalkades bottnen, blef Mowa synligt.
Det består af en kedja af vulkaniska klippor, hvilka resa sig 20
fot eller så öfver vattenytan; denna klippkedja sträcker sig till
nära tre fjerdedelar öfver floden, men är delad i flere smala
klyftor, som lemna aflopp åt hvar sin ström till viken nedanför.
Till venster mellan klippradens ändpunkt och de lodräta,
jernfärgade granitklipporna på stranden drager sig floden till
sammans och störtar i väldiga vågor utför under ett förfärligt, åsklikt
buller, med djupa hvirflar och höga vattenryggar. Från utloppet af
det vattendrag, genom hvilket vi inträda på scenen, till klipporna
midt öfver är afståndet omkring 1,800 yards; Mowa-klippkedjan
ofvanför har sannolikt en utsträckning af 800 yards, medan floden
bortom den samma har en bredd af kanske 500 yards; biströmmarna
från den stora floden som rinna ned i viken genom kedjans klyftor
hafva ett fall af 12 fot, sjelfva floden har, såsom redan nämndt,
intet tydligt fall, men den våldsamma sammanpressningen i
passet är de som skapar det vanliga bullersamma skådespelet.
Vi valde en vacker lägerplats ofvanför Mowa på en lång
landremsa af ren hvit flodsand och i skuggan af en klippvägg, så
hög och rak, att vi icke träffades af solskenet förr än kl. 9
f. m Jag begaf mig uppför klippafsatserna, tills jag kom till
ett ställe hvarest de öfre Mowa-strömmarna bröto fram i
skummande linier mellan hvilka här och der lågo jemna, orörda speglar,
och här stod jag en stund, grubblande på outsägliga ting, medan jag
lyssnade till den qvalda flodens jämmer och klagan. Långt bort
nedanför mig utbredde sig den stora gapande, ödemarken med
ett vildt hotande utseende, till höger och venster höjde sig
bergskedjorna ända till 1,500 fot, tvärbranta till halfva sin höjd,
ur vattenmassor af obekant djup. De stolta lederna af
högresta träd som prydde högra stranden vid Nzabi ända till
spetsen af platån äro från Mowa ned till Mpakambendi
förbytta i släta klippväggar, af 300 till 600 fots höjd, stödjande
sig på en tunn rad af stenhällar eller massiva splittrade
klippblock.
En af gossarna tillkännagaf att båten nalkades. Den blef
snart synlig med Frank stående i fören och Uledi, såsom
vanligt, vid rodret; det var första gången Frank hade ledningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
