Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §34. Förmyndarregering - Förvaltning och rättskipning - §35. Den borgerliga förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 35. Den borgerliga förvaltningen. 279
medlens förvaltning under konungens minderårighet. Ko¬
nungen gaf sitt bifall därtill, och en kommission tillsattes
för ändamålet. Den nära andel, rådet i sin helhet tagit i
förmyndarregeringen, gjorde detsamma delaktigt äfven i
ansvarigheten.
Förvaltning och rättskipning.
$ 35. Den borgerliga förvaltningen.
Litteratur: Saml. af instruktioner rör. den civila förvaltn. i
Sverige och Finland (1856). Saml. af instruktioner för högre och
lägre tjänstemän vid landtregeringen i Sverige och Finland (1852).
J. A. Rehbinder, Biogr. etc. beskr. öfver sv. rikscanzlerer m. fl.
jamte en kort bifogad canzlihistoria (1786). 8S. Rosenhane, Afhandl.
om de fem höga riksimbeten (1799). Stiernman, Svea- och Géta
H6éfd.minne I, I (1835, 38). Forssell, Sveriges inre historia från Gu¬
staf I. G. Berg, Bidr. till den inre statsférvaltn. historia under Gustaf
I (Ak. afh. 1893). Odhner, Sveriges inre hist. under dr. Kristinas
förmyndare. Odhner, Bidr. till sv. stiidernas och borgarestand. hist.
fore 1633. Odhner, Bidr. till sv. stadsférfattningens historia. Odh¬
ner, Om de sv. städernas kommun. utveckling under 17:de årh. (Nord.
Tidskr. för pol., ekon. och liter. 1867). Jfr i öfrigt under $ 29.
I fråga om förvaltningen slutade medeltiden med må¬
hända ännu större oreda än på andra områden. Riksäm¬
betsmännen hade framgått ur hofvet, men unionsstriderna
hade afbrutit den lugna utvecklingen. Förläningsväsendet
åter hade utdanats på ett sätt, som innebar faror både för
regentens makt och rikets enhet. Både i ena och andra
hänseendet blef vasaregenternas tidehvarf epokgörande.
För Gustaf Vasa voro de närmast liggande uppgifterna
att få kansliet och kammaren ordnade, men svårigheterna
voro så mycket större, som katolska hierarkiens fall be¬
röfvade honom de skolade klerkernas tjänst, och det dröjde
länge, innan en ny protestantisk lekmannastam hann att
uppväxa. Så fann han sig hänvisad till själfva reforma¬
torerna, men samarbetet med dem blef ej lyckligt, och
konungen såg sig då i utlandet om efter lämpliga biträden.
Konrad y. Pyhy (sedan 1538) och Georg Norman (sedan
1539) féretogo sig ock en genomgripande omordning af
den borgerliga och kyrkliga förvaltningen efter nya grun¬
der (jfr 8 39). Om riksrådets aflösning genom regements¬
v. Pyhys re¬
former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
