Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §35. Den borgerliga förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första kam¬
marordning.
Regements¬
formen för
Västergötland
1540.
Den förste
ståthållaren.
Riksämbetena
under Gustaf I.
Kanslitjdanste¬
280 Det nya konungadémet pé landslagens grund (1521—1680).
rådet är redan taladt. Själf antog v. Pyhy den stolta titeln
Sveriges rikes 6fverste kansler, krigs- och regementsrad»,
och från 1541 föreligga de första utförliga förslagen att
ordna kammaren såsom ett centralt ämbetsverk. I sam¬
manhang härmed stod ock landtregeringens omdaning ge¬
nom regementsformen för Västergötland 1540. Ett kolle¬
gium, bestående af en ståthållare, en underkansler samt ett
antal regementsråd, skulle utöfva både förvaltande och dö¬
mande myndighet, och genom utförliga ordningsföreskrifter
tillämpades för första gången »en god policia». Ståthållare
i Västergötland — den förste ståthållaren i vår förvalt¬
ningshistoria — blef Gustaf Olsson [Stenbock]. Men den
nya organisationen var i många hänseenden främmande
för svenskt åskådningssätt; det visade sig därjämte, att
Gustaf Vasas frälsemän eller skrifvare ännu icke erbjödo
lämpligt stoff till en så talrik ämbetsmannapersonal, och
med 1550 kan den pyhyska organisationen af landtrege¬
ringen anses ha spelat ut sin roll. Ståthållareämbetet en¬
samt kvarstod som ett arf af densamma. Kammaren åter
blef af längre varaktighet, och på 1540-talets organisation
blef det svenska kammarverket byggdt.
Vid de höga riksämbetena fäste Gustaf Vasa ingen
vikt. Riksdrots tillsatte han aldrig. Ture Jönsson var till
en början hofmästare,! men hvad han som sådan uträttat
är obekant. Däremot var visserligen Lars Siggesson, så
länge han lefde, riksmarsk. v. Pyhy hade gjort kanslers¬
ämbetet till ett verkligt riksämbete, men någon ny kans¬
ler tillsattes ej efter hans fall. Georg Norman, som hade
sin stadigvarande bostad i Stockholm, blef i stället ett slags
chef för kansliet, med ett eller annat riksråd vid sin sida
samt biträdd af kansliets skrifvare: alltsammans i öfrigt
räknadt till hofvet.
Redan mot slutet af Gustaf Vasas regering började
kansliet rekryteras af från tyska universitet hemkomna
studerande af ofrälse börd, hvilkas kunskaper kommo väl
mae eee et till pass. På en tid, då den högre adeln ännu icke hunnit
! Öfverste hofmästare betecknade i Erik XIV:s omtalade hof¬
ordningsförslag rikets högsta ämbete, men hofmästareämbetet blef
sedermera och ganska snart en ren hofsyssla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
