Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §38. Finansväsendet och skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 38. Finansväsendet och skatterna. 299
helt annat (se s. 151) — såsom kronans egendom tillämpades
nu. På samma sätt tillkännagafs ock (1552), att »alla
malmberg i Sverige lyda till Sveriges krona», och Johan
III försökte att omsätta dessa grundsatser uti praxis i så
stor utsträckning som möjligt.!
Den stora godstillökningen i periodens början fick
emellertid sin motsats i godsafsöndringen under frälserätt
på 1600-talet, hvilken för en statshushållning, i så hög
grad som den svenska fortfarande byggd på den fasta
egendomens afkastning, måste blifva fördärflig och dess¬
utom genom sina sociala verkningar påskyndade enväldets
stora ekonomiska omhvälfning, den adliga reduktionen.
Till statens vinst från kyrkan hörde äfven de två
tredjedelar af tionden, som efter hand af Gustaf Vasa till — Tionden.
den förra indrogos och under namn af kronotionde linge
nog spelade för statsfinanserna en viktig roll.
Medeltidens ordinarie skatter, fodringen och dags¬
verkena inberäknade, infördes på Gustaf Vasas tid under
namnet ränta? eller årlig ränta uti förteckningar, som Årliga räntan.
stundom kallades jordeböcker och med tiden ersattes af
verkliga sådana. Genom de skattläggningar,? som i åt¬
skilliga landskap under samma tid gjordes, blef den jäm¬
kad och antagligen i allmänhet förhöjd.
I 1700-talets jordeböcker infördes dessa skatter under
namnet jordeboks- eller årlig ränta till skillnad från en
annan grupp ståendevordna skatter, den extraordinarie
räntan eller mantalsräntan, hvilkas upphof tillhörde slutet Mantals¬
af 1500- och förra hälften af 1600-talet och hvilka mer ”äntan.
eller mindre fullständigt infördes i olika landskap. Sin
! En teoretisk grundval för denna praxis fann man i berättelsen
om »Helgeandsholms mötes beslut» år 1282, som tillkom i slutet af
1500-talet, till upphofsman hade Palne Eriksson [Rosenstråle] och
en tid bortåt i den svenska historieskrifningen spelade en stor roll;
jfr Styffes anf. afh. om Grundregalernas uppkomst.
? Ränta i betydelse af skatt går tillbaka till medeltiden; jfr
verbet af samma form i betydelsen »gifva», »afkasta».
3 Någon allmän skattläggning eller jordrefning, ehuru ofta på¬
tänkt, har aldrig ägt rum; jfr Thulin, Om mantalet, s. 44, 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
