Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §38. Finansväsendet och skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Städernas
skatt.
Indirekta
skatter.
300 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
hufvudsakliga anledning hade de haft i de från Erik XIV:s
tid ända till deras fixerande nästan oafbrutna krigen och
behofvet af försvarsväsendets stärkande; delvis kunde för
dem aberopas de i konungaeden erkinda bevillningsgrun¬
derna, férsvarskrig och byggande af kronans hus eller fiist¬
ningar (jfr $$ 44, 46). Till mantalsriintan riknades land¬
tågsgärd, byggningshjälp, salpeterhjälp, boskapspenningar,
skjutsfärdspenningar och dagsverkspenningar. Under åren
1642—1657 inträdde deras förvandling till ständiga skatter!
Det var hufvudsakligen den skattskyldiga allmogen,
som utgjorde dessa s. k. räntor. Städerna erlade fort¬
farande (utom mera obetydliga afgälder) en till visst be¬
lopp satt drsskatt (kontribution), som dock tid efter annan
ändrades. Därjämte åtogo de sig (1627) boskapspenningar
eller en däremot svarande afgift.
De skattskyldiga hade efter 1527 ökats med en ny
grupp, nämligen prästerskapet. Deras förnämsta skatt ut¬
gjordes af den s. k. taxen, hvarmed de friköpte sig från
skyldigheten att hålla borgläger;? de erlade vidare (ända
sedan Gustaf I:s tid) gärden3 (reglerad 1620) samt boskaps¬
penningar (sedan 1627).
De indirekta skatternas växande betydelse är redan
omnämnd. Främst bland dem stod då som nu stora sjö¬
tullen (vanligen så väl ut- som införseltull), hvars lysande
finansiella egenskaper i Sverige egentligen upptäcktes först
på 1600-talet i samband med uppsvinget i sjéfarten.* Här¬
till kommo nya konsumtions- och produktionsskatter: lilla
! På grund af sin tillkomst kallades dessa skatter under 1600¬
talet äfven för »ovissa>» eller »extraordinarie rantor>. De sydsvenska
landskapen och Finland hade delvis egendomliga skatteförhållanden.
? Om taxens upphof se Forssell, Sveriges inre hist., s. 202.
> Kallades under 1600-talet mantals- eller gärdemantalspenningar,
ej att förväxla med kvarntulls-mantalspengarna.
+ Under 1500-talet hade införseln hufvudsakligen anlitats för att
genom den s. k. silfvervdxeln, guld och silfver eller penningar, som
till visst belopp aflämnades till myntet, bereda tillgång till klingande
mynt. Växeln ansågs viktigare än den egentliga tullen. Tullord¬
ningarna 1686 och 1667 anses för det nya systemet vara epokgörande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
