Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §39. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 39. Kyrkan. 313
andra till prästeståndet vid riksdagarna! eller till ko¬
nungen direkte.
I fråga om kyrkans och prästerskapets inkomster och Inkomster och
underhåll visade sig den kungliga maktfullkomligheten i "”derhåll.
begynnelsen kanske bjärtast, och en fullständig upplösning
tycktes förestå. Kontrakt uppgjordes tid efter annan med
biskoparne; prebendena besattes ej längre utan anslogos at
världsliga tjänstemän, och klostergodsen hemföllo utan vi¬
dare. Tionden indrogs efter hand till kronan, och endast
den tredjedel (tertialtionden) lämnades orörd, som af gam¬
malt varit anslagen till sockenprästen, hvilken dessutom
bibehöll sitt boställe (prästbolet). Under 1540-talet skedde
vidare indragningen af landskyrkornas landbohemman, i
stället för hvilka prästerna skulle få vederlag af krono¬
tionden.? Hela kyrkans stat var emellertid ytterst vorden
beroende af konungens goda tycke, och Johan III begag¬
nade sig däraf för att aftvinga prästerskapet bifall till
sina kyrkliga nyheter. Yrkandena på en ordnad lönestat
intogo också ett framstående rum i 1593 års postulater,
och reglerandet af prästerskapets ekonomiska förhållanden
var ett hufvudmotiv till krafvet pa privilegier, i hvilka de
omsider kommo att intaga största utrymmet. Prästerskap och
lärarestånd tryggades i dem vid innehafvande boställen, dittills
åtnjuten tionde samt öfriga löneförmåner (4). Ingen skulle
få köpa rätta kyrkoägor eller kaplans- och klockareboställen
(5, 6). Prästers och lärares änkor försäkrades om nådår (13).
En öfverstyrelse för kyrkan icke blott i allmänhet för Kyrkans
att slita tvister i fråga om lära och kyrkotukt, befordringar 2/verstyrelse.
m. m. utan äfven för att åstadkomma enhet i den kyrk¬
liga ordningen inom de olika stiften, undervisningen o. sg. v.
samt befria konungen från de många äfven kyrkliga mål,
med hvilka han blef öfverlupen, hade länge varit påtänkt.
! Kyrkan tänkte sig helst följande instansordning: från dom¬
kapitlet till prästerskapet vid riksdag och därifrån till kyrkomötet.
2 I vissa landskap fick prästen behålla ett s. k. stomhemman
vid en annexkyrka (ridkyrka); jfr Forssell I, s. 207. Af tionden
användes fortfarande en del för kyrkliga ändamål. Vin- och bygg¬
ssäd skulle sålunda städse afräknas; jfr sid. 303 not 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
