Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §39. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Consistorium
generale.
314 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Gustaf Vasas plan är redan omnämnd. I 1575 ars kyrko¬
ordning (afd. VI: 14) omtalades ett consistorium ecclesia¬
sticum, som borde upprättas i Stockholm. Karl IX hotade
i sitt förslag till privilegier för prästerskapet 1607 med ett
»kyrkoråd och consistorialspersoner», både andliga och
världsliga, för att »rätta och döma öfver alla andeliga
saker». Först Gustaf Adolf tog upp saken på allvar och
framställde 1623 och sedan 1624 förslag till ett consisto¬
rium generale, bestående af andliga och världsliga med¬
lemmar, såsom öfverstyrelse för hela ecklesiastikstaten både
för kyrka och skola, fattigvård och sjukvård. Präster¬
skapets motstånd föranledde redan 1625 en modifikation, i
det de egentliga assessorerna skulle vara präster och lek¬
männen eller »politici> endast konungens kommissarier med
rätt att närvara och inlägga veto. Men ehuru konungen
tyckes gått in därpå, vardt det t. v. ingenting af saken,
och det ursprungliga förslaget togs upp igen, ehuru i en
något ändrad form. Ända till 1649 hölls frågan öppen
och behandlades både på utskottsmöten och riksmöten.
Den lades sedan ner för att afgöras i samband med kyrko¬
ordningen i sin helhet. Det var i synnerhet på detta om¬
råde, som kyrka och stat, teologer och politici, mätte sina
krafter under 1600-talet, och som kyrkan t. v. behöll segern,
för så vidt som ingenting blef vidgjordt. Å ömse sidor
talades om ett nytt påfvedöme, som hotade. Visst är, att
det nya konsistoriet med sin stora makt icke blott öfver
kyrkan utan äfven öfver undervisningen och hela den
andliga odlingen — det skulle äfven utöfva censur öfver
allt, som trycktes, liksom på ett annat håll öfver alla, som
utrikes ville studera, — skulle fått ett ofantligt inflytande
och en synnerligt ömtålig uppgift, men om prästerna fruk¬
tade för aristokratiens öfvergrepp och lekmännens inspek¬
tion, så hade å andra sidan det säkerligen icke blifvit
bättre, om en sådan öfverstyrelse uteslutande sammansatts
af andliga. Statens rätt försvarades med kraft af Gustaf
Adolf och Oxenstierna,! medan det i främsta rummet varit
! >Ville de ej ha politicos till collegas och assessores», yttrade
Gustaf Adolf 1624, kunde de vara visse pi att de skulle fé dem som
>censorer». »Det är underligt, att ingen får fråga, huru det gir till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
