Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §45. Ståndsstriden och den första reduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 45. Ståndsstriden och den första reduktionen. 359
ärftlighet inom Karl Gustafs att. Ur tronféljarens för¬
säkring lyckades de ofrälse få en punkt utesluten, som
innehöll löfte att för rikets råd och K. M:ts »enskilda» tjänare
bekräfta donationerna. En de ofrälse tillfredsställande för¬
klaring på ordet »vanbördig» gafs af drottningen, och slut¬
ligen fick prästerskapet sina privilegier bekräftade. Det
var de enda resultaten. Men några dagar före riksdagens
slut hade de ofrälse tämligen talrikt undertecknat skriften
om godsens återkallande.!
* *
Reduktion var ej nagot nytt begrepp i den nya tidens
Sverige. För att icke tala om Karl Knutssons räfst, som
tack vare Västerås” recess vid sidan af den stora kyrkliga
reduktionen lefde i ett friskt om än dunkelt minne, hade
de svenska ägoförhållandena och svårigheterna att skydda
äganderätten, vare sig det gällde kronan eller enskilda,
gjort räfster till ett periodiskt återkommande behof.?
Konungsräfsterna i olika landsändar hade under de första
vasakonungarne ända till början af 1600-talet bl. a. haft en
sådan uppgift. Johan III hade upprepade gånger företagit
revoceringar utaf förläningar, och Karl IX skall hafva
gjort en reduktion af skatteköpta kronohemman.
Nu gällde det emellertid icke hvad som genom enskilda
öfvergrepp kunde blifvit frånbändt kronan eller allmogen
utan afsöndringar, som gjorts af kronan själf till dess under¬
såtar. Frågan blef då, på hvilken rättsgrund man kunde
stöda yrkandet på en reduktion. Uti motiven till de ofrälse
ståndens supplik åberopades hufvudsakligen den Heliga
skrift, konungabalken, Gustaf I:s testamente, samt riksdags¬
beslutet i Norrköping 1604. Det första argumentet kan
lämnas i sitt värde. Konungabalken behandlade saken i
andra och fjärde kapitlen. Andra kapitlet uppräknade
’ Aktstyckena tr. i RAP. IV, 2 bl. bilagorna; Loenbom, Handl.
till Karl XI:s hist., X (de ofrälse ståndens protest); HSH. XXII (moti¬
ven till deras inlaga); HSH. XXV (riksrådets remonstration); Stiern¬
man, Bih. (förklaring öfver ordet vanbördig).
? Jfr Link. riksdags besl. 1600 $ 6.
Äldre
reduktioner. .
Reduktionens
rättsgrunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
