Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 46. Riksdagar och möten. 371
Gustaf Adolfs tid, som tystnaden eller hemlighållandet af
hvad som på mötet förekommit i starka ordalag inskärptes.
Samma behof af diskretion, som talade för dessa små stän¬
dermöten, gjorde ock, att vid 1627 års riksdag ett utskott
af ständerna för första gången tillsattes för att behandla vissa
viktiga frågor.
Det var närmast till dessa smärre möten, vid hvilka
ståthållare och biskopar spelade en hufvudroll, som för¬
söket i 44 8 af 1634 års RF. anknöt sig att åt utskotts¬
mötet i egentlig mening! gifva ordnade och fasta former.
Behöfde man, hette det där, ständernas betänkande och
tiden eller tryggheten icke medgaf något »allmänt sam¬
kvim», skulle man till det i föregående paragrafer afhand¬
lade ämbetsmannamötet kalla två af adeln i hvarje lag¬
saga, biskoparne och superintendenterna i Sverige och
Finland samt hvar sin fullmäktig från Stockholm, Uppsala,
Göteborg, Norrköping, Åbo och Viborg. Den 44:e para¬
grafen blef visserligen aldrig, med en för den tiden karak¬
teristisk likgiltighet för en lags bokstafliga efterlefnad,
efter sin ordalydelse tillämpad. Dels höll man aldrig nå¬
got sådant ämbetsmannamöte, som de föregående paragra¬
ferna omtalade, dels iakttog man icke den i sistnämnda
paragraf föreskrifna sammansättningen af utskottsmötet,
utan gjorde smärre afvikelser därifrån. Åtskilliga möten
höllos emellertid, ungefärligen på nyssnämnda sätt bildade,
men regeringen tillät sig äfven att helt och hållet utesluta
det borgerliga elementet.2 Det var sålunda fallet med det
bekanta mötet i Västerås 1639, där utom rådet, landshöf¬
dingar, biskopar och ett par kyrkoherdar voro närvarande.
I sitt inledningstal? framhöll rikskanslern, huru visser¬
ligen ett allmänt möte kunnat behöfvas, men att det varit
vanligt, när »något klokt och vist råd» behöfdes eller något
»sekret» inträffat, att sammankalla ett utskott af andliga och
världsliga ständer och att man därför endast kallat själfva
! Kallades äfven konventsdag, utskottskonvent eiler- utskottsdag.
2? Riksdrotsen önskade med anledning af 1635 års utskottsmöte, att
man kunde vara af med städernas ombud, >såsom de där ej kunde
tiga».
3 SRP. VU, s. 388.
Utskottsmétet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
