- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
396

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det karolinska enväldet 1680—1718 - §47. Konungadömet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ständernas
förklaring
dec. 1680.
396 Det karolinska enväldet.
sidan konungens maktområde ökades, å den andra rådets
utplånades och ständernas inskränktes.
Ständernas af konungen gillade förklaringar. 1. K. Maj:ts
nåd. approbation på rikets ständers förklaring ang. några
viktiga ärenden i fråga om rikets styrelse d. 10 dec. 1680.
Med anledning af den till ständerna hänskjutna tvisten om
hvilka som skulle svara inför den stora kommissionen, de
fem riksämbetsmännen ensamma eller hela rådet, hade
inom det senare bland annat yttrats, att det vore ett stånd
i riket och sålunda icke i sin helhet kunde aktioneras,
samt vidare till dess värn åberopats 1660 års additament
till RF. Konungen tillsporde då personligen det utskott
af ständerna, som öfverbragt svaret i tvistefrågan, huru¬
vida regeringsformen äfven gällde för en fullmyndig konung
(särskildt med afseende på betydelsen af orden »styra med
råds råde») samt huruvida rådet vore ett eget stånd i riket.
Inom själfva utskottet kommo på tal frågorna om gränsen
för rådets myndighet i allmänhet samt om dess påstådda
medlarkall mellan konung och ständer. Utskottets nya ut¬
låtande föredrogs i de särskilda stånden, och sådant det af
desamma gillades, blef det af konungen godkändt.
Förklaringen innehöll: 1) att konungen ej vore bunden
till någon regeringsform utan allenast till Sveriges lag och
laga stadgar, samt att det stode honom fritt att ändra den
förstnämnda »efter eget nådigt godtycke» och såsom det
kunde lända till rikets och undersåtarnes bästa; 2) att när
konungen styrde riket »efter lag» med rikets råds råde,
sådant innebure, att afgörandet i de ärenden, som konungen
behagade och pröfvade nödigt att meddela rådet, berodde
af honom allena, hvarför han såsom en myndig konung,
hvilken efter lag och laga stadgar riket, såsom sitt eget
af Gud förlänta arfrike, förde, endast vore Gud ansvarig
för sina handlingar, men att en förmyndarregering vore
skyldig att svara för sin styrelse och göra räkenskap, enär
konungen så godt funne; 3) att rikets ständer ej visste af
någon mediator mellan sig och konungen, samt att sålunda
rikets råds ämbete och plikt ej borde vidare sträckas än
konungabalkens kap. 8 dem uttryckligen förbunde såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free