Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §68. Representationsförändringen och 1866 års riksdagsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 68. Representationsförändr. och 1866 års riksdagsordn. 633
och för valbarhet högre census, viss bildning eller viss
tids riksdagsmannaverksamhet, dessutom högre ålder: 35
eller 40 år.
Som en svårighet vid dessa representationsförslag kan
betecknas skapandet af en särskild valmanskår för första
kammaren. Däraf de upprepade förslagen att låta andra
kammaren välja den första. Klassindelningen spelade mer
och mindre in både vid konstituerandet af valmanskåren
till andra kammaren, ehuru valen skulle ske samfäldt, och
vid valbarheten till första kammaren. Stundom föreslogs,
efter utländsk förebild, att låta ärendena successivt be¬
handlas i kamrarna; så redan 1810.
Antalet medlemmar af riksdagen växlade i förslagen
. mellan 225 och 296 (300 i det lagerbjelkeska); val¬
perioden mellan 1 och 2 år för andra kammaren, 3—12
(eller lifstid) för den första.
Vid riksdagen 1844—45 beslöto RSt. en skrifvelse till
Kungl. Maj:t, att han skulle taga representationsfrågan Kungl. initia¬
om hand. Det skedde genom representationskommittéens frågan tie
tillsättande 1846. Dess förslag rönte dock inga sympatier.
Under intryck af februarirevolutionen framlade regeringen
1848 ett eget förslag, byggdt på representationskommittéens
men modifieradt. Detta förslag förkastades 1850—51; re¬
geringen drog sig tillbaka; de stora reformförslagens tid
var tills vidare förbi, och man började på nytt med par¬
tiella förbättringar.
Vid riksdagen 1859–60 fingo ständerna yttra sig öfver
Kungl. Maj:ts förslag till kommunallagar, hvilka sedermera Kommunal¬
utfärdades 1862. De medförde en organisation af den ‘agen.
kommunala verksamheten, som dittills saknats och som
blet af stor betydelse for representationsreformen. Samma
riksdag vände sig borgar- och bondestånden till Kungl.
Maj:t med en skriftlig begäran, att han ville framlägga
ett representationsförslag, grundadt på ståndsförfattningens
upphäfvande.
K. proposition om ny riksdagsordning afläts d. 5 jan. K. prop. om
1863, förklarades hvilande till nästa riksdag, antogs d. NER ee
4 dec. 1865 af borgar- och bondestånden, d. 7 dec. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
