- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
634

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §68. Representationsförändringen och 1866 års riksdagsordning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NRO. 2/4 1866.
Allmänna
grunder.
Andra kam¬
marens sam¬
mansättning.
634 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
adeln och d. 8 dec. af prästeståndet, hvarpå den nya
lagen (med 82 §§) utfiirdades d. 22 juni 1866.
Den nya RO. delade riksdagen i tvenne kamrar, grun¬
dade deras sammansättning på samfälda val och fann för
första kammaren särskilda valkorporationer i de genom
kommunallagarna för länen upprättade landstingen samt
stadsfullmäktige i vissa städer. I fråga om valkretsar
för valen till andra kammaren skilde man, liksom några
af de äldre förslagen gjort, mellan stad och land, och för
det senare fann man en naturlig kretsindelning uti kom¬
muner och domsagor, hvilka redan för valen till bonde¬
ståndet begynt få en viss betydelse, slutligen uppställdes
som valritts- och valbarhetsgrunder endast viss Alder och |
viss formégenhet,’ samt, direkt eller indirekt, kommunal
rösträtt, hvarför kommunallagarna gjordes till föremål för
konungs och riksdags gemensamma lagstiftning, öfvergafs
graderad röstskala, samt sattes antalet riksdagsmän i viss
proportion till folkmängden. Det nya förslaget utmärkte
sig framför de flesta äldre genom sin enkelhet.
Riksdagens sammansättning. Andra kammaren. Pa
landet skulle en riksdagsman utses för hvarje domsaga;
räknade en sådan mer än 40,000 inv., skulle den af Kungl.
Maj:t delas i två valkretsar, så vidt möjligt häradsvis.
I hvarje stad med 10,000 inv. eller mera skulle utses en
riksdagsman för hvarje fullt 10,000-tal. Mindre städer
sammanfördes, första gången af Kungl. Maj:t, sedermera
hvart tionde år af kammaren, så vidt möjligt länsvis, till
en valkrets med minst 6,000, högst 12,000 inv.
Valrätt tillkommer enhvar i kommunen bosatt (= man¬
talsskrifven) i dess angelägenheter röstberättigad man, som
innehar fast egendom till minst 1,000 kr. taxeringsvärde,
eller arrenderar på minst fem år jordbruksfastighet af minst
6,000 kr. taxeringsvärde eller skattar till staten för en in¬
komst af minst 800 kr. För valbarhet kräfves att vara
inom valkretsen bosatt röstberättigad man samt 25 års
ålder.? Valperioden bestämdes till tre år, valen skulle ske
! Dessutom vissa allmänna villkor (NRO. $ 26).
2 Till 1888 kräfdes äfven att minst ett år före valet haft valrätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free