Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Orienterande reflexioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
ligheten i dän bilden ett försoningens skimmer, och som var
icke mindre värklig därför, att dän tilläventyrs ammats av en
prästerlig list — att dän varit en stark och djup, kan man
fatta därutav, att dän förstod göra sig gällande i konflikt med
dän ästetiska.
Vi ha med ovan givna velat antyda vådorna — även å konst-
ens gebit — i dän abstrakt-fllosofiska behandlingen av ett hist-
oriskt fenomen. Och dänna bevingade makt, som lyfter sig
till att »sub eeternitatis specie» överskåda existensen, huru
dignar dän icke immerfort till jorden igän; dänna stolta syn-
vinkel, som omgriper allt, huru är dän icke »til syvende og
sidst» dän famösa slagskuggan av en mindre vidtfamnande —
dän egna temporära!
Vi tänke på konsten! Hvilken är normen, även på det
högsta stadium av konst äller konstbetraktelse, om icke stund-
ens, som dömmer? Vi hålla dässa s. k. konstvärk för klåpare-
värk, enär de äj äro formade efter de lagar, som för vår högst
egenhändiga konstförmåga och vårt konstmedvetande gälla som
enda saliggörande. Män hvem borgar oss för dässa lagars ab-
o
soluta natur? Åldrar, som farit, ha tänkt som himmelens väder
om vägen — om hvad som är sannt i världen, om sedlighetens
krav, om det skönas väsen. Vi hasta mot tider, som bida, och
erfarenheten lämnar icke dän bittersta utsigt åt våra funder-
ingar att kapslas — ofelbara — som hälgonets ben i förgyll-
ande skrin till framtidens dyrkan.
Och när Ragnarök kommer — slutmönstringen, då tidens
led defilera, hvilket är då det ostraffliga, det utan inskränkning
mönstergilla? Hvem säger oss dätta?
Finnes då ingen högsta norm för skönheten? Vill jag säga
dätta? Bort det! Dän finnes. Dän står i bländande prakt
levandegjord för Hans blick, som är härre över tid och rum, män
för ändlighetsvarelsen skymtar dän blott i svävande, flyende
former liksom huldran i töcknig mo. Här beror det på ögat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
