Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Deskriptiv del - β) Ornamentik: Analys, Stilar och typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 8
Växtmotivet intar ett något anspråkslösare rum — i icke
ringa mon skymdt och utsuget av dässa rovdjur. Det har
formen av en ranka, som svänger sig upp i ett böljande lopp
med skiftevis framåt- och tillbakalöpande stänglar. En ringad
bladholk sveper sig om, där stjälken klyver sig, och dän spir-
alinrullade stängeln utlöper i en rikare, män till formprincipen
likartad bladbildning. Bladets grundform är en treflikig profil
med en lätt utböjd huvudflik, som genom profilställningen ter
sig spetsig, medan flikarna äljes, enkannerligen dän insvängda
sidfliken, framte en plump rundform. Genom kombinationer
och utvecklingar ur bemälda typ erhållas en hel del rikare var-
ianter, därvid som det gemensamma och väsentliga i främsta
rum bör beaktas dän rundskurna fliken. Bladet är emällertid
bisak — huvudsaken i rankan är stjälken, och rankan i sin
helhet ger vida mer intrycket av ett bladbehängt band än av
ett värkligt växtmotiv. Härtill bidrager utom dän långdragna,
jämbreda huvudstjälken dän starkt komplicerade spiral, hvari
hvarje stängel inrullas; och icke nog med dätta, äj sällan ut-
drages och förlän ges — bl. a. ett bevis för bladelementets under-
ordning — en bladflik till en ny, sekundär stängelbildning,
äller spiralstängeln utsänder omedelbart ur sig dylika, hvilka
springa över i närgränsande vindling och som friare 8- äller
kringelformade koppel länka samman de båda spiralsystemen
på ett sätt, som icke sällan blir ytterst kompliceradt, därigenom
att utskott från utskotten ända in i tredje och fjärde led repet-
era manövern.
Män hvad antyder dätta? Utan tvivel, att växtmotivet var
en sak, som man mindre förstod sig på än djurmotivet. Ty,
hvad man icke förstår, mäktar man häller icke återgiva i däss
klarhet och sanning. Djuret som ornamentmotiv — vi kunde
nästan a priori sluta så — måtte varit en gammal välkänd sak, som
man under tidernas lopp lärt sig att handskas med allt säkrare.
För växten åter står man i det hela taget ännu främmande. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
