Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Deskriptiv del - β) Ornamentik: Analys, Stilar och typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
som rör sig — dätta gripes icke av första blicken, utan av en
granskning allenast, som icke är utan sin möda.
Det är en av de typiska, vi ha före — däss likar finnas
till halva hundradet.
Vi märka då snart nog, att motiven icke äro så dunkla
och lineärt-abstrakta, som de tedde sig i en första vändning,
häller icke så monotona och oskiljbara. Med något arbete låta
de hoptrasslade formerna distinkt fördela sig på de tre orna-
mentala motivgebiten, därvid de vegetativa och animala erhålla
de ojämförligt rikaste parterna, medan linearmomentet blott har
en underordnad, sekundär betydelse som »fyllningsornament».
Alltså motivkretsen är dän vidast möjliga. Hvilka äro då de
speciela motiven, och äfter hvilken stilistisk princip äro de
behandlade? De animala äro till större delen hämtade ur orm-
gården med jordkrypande ormar som bottensats och därovan,
på spända vingar ruvande mörkret, fantasiens draksyner. För
övrigt se vi däm i hvarjehanda ställningar och utvecklingsstadier,
i profil och en face, bland drakarna både vingade och oving-
ade individer etc, dock som det för samtliga former gemen-
samma och konstitutiva en till det yttersta driven realisering av
slingtendensen. I ormkroppen framträder äj sällan en nästan
vämjelig naturalism, och gåves det utom fantasiens luftiga värld
några drakar, skulle de sannerligen ha svårt att i vild och
kraftig fysiognomik överträffa dässa konstskapade typer för
dän rasande demonen. Det är förnämligast i dässa drakfigurer,
m mm °
det lineära elementet kommit till heders. A de breda, sväll-
ande kropparna kräves en fyllning, och då man här anbringar
sina streck och ringar och zigzag och rutor, så kan ju redan
dän närmast liggande naturmodellen, ormen med sina starkt
lineära »dekorationer», sägas givit impulsen. Överhuvud är
djurelementet behandladt »con amore» — med en säkerhet och
virtuositet, som förtjänar beaktande, när frågan om typernas
ålder och ursprung kommer före.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
