Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Deskriptiv del - β) Ornamentik: Analys, Stilar och typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
till korresponsion sidorna emällan, enkannerligen i deras övre,,
hopstötande parti, iakttages å båda de bevarade portalerna.
Reglerande ett äller annat par av de grövsta formerna, lämnar där*
emällertid allt annat, såväl djurband som trådslinga, i ostörd frihet.
Alltså till hela sin konstnärliga fysiognomi, till
stoff, formprincip och komposition, avsticker dän här-
med kännemärkta gruppen mot dän stora, rikt represent-
erade, hvars individuela egenheter, dialekter och utveckling stå.
granskningen åter.
Vi notera till en början några iakttagelser rörande före-
gående grupps portalbildning. Öppningen omkransas omedel-
bart av det plana plankvärket, saknar alltså reliefen av halv-
kolonner och arkivolt-taenia. Däss gränslinier visa en mycket
tydlig konvergens uppåt och utlöpa i en något överslående båge,
över hvars smala gränsband stumpar av planknätet smyga sig
ned. Vidare anteckna vi — tillsvidare utan bevis — att dänna
grupp representerar stavkyrkornamentikens oss kända älsta
stilskede. Nu till huvudgruppen En viss individens frihet
yppar redan det faktum, att i hela dänna serie av portaler, som
äro dekorerade äfter ett gemensamt skema, icke e n gives, som
i alla sina detaljer är lik en andra, där man sålunda skulle
kunna uppvisa ett mekaniskt överförande av dekorationsmön-
stret från en till annan. Enkannerligen i »staffaget*, lösvärkets
anordning ingriper dätta individens »bon plaisir».
Det gives inom vår grupp närmast två stora varianter av
det ovan tecknade skemat för plankans slingnät. Motivförråd
,
stillag och ordningen för ornamentets byggnad äro för båda
väsentligen identiska, och dock har tillämpningen givit åt hvar-
dera en prägel, så alldeles säregen, att man merändels av ett
enda litet brottstycke kan utläsa, huruvida det tillhör dän ena
äller andra serien. Vid sidan av dässa båda gives en till num-
erären mindre serie, som erhåller en mera påtaglig särställning
därigenom, att det ena äller andra motivet saknas, någon gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
