Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Deskriptiv del - β) Ornamentik: Analys, Stilar och typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
måhända befinnes ersatt av ett splitter nytt. Här möter sålunda
en enbär växtranka, i täta, grova vindlingar utfyllande rummet
[Opdal i Numedal, 0yfjell, Thudal i Thelemarken]; här ha rank-
ans cirklade stänglar förvandlats i medaljonger för figurskilderier
[Lardal i Jarlsberg, Vejgusdal i Nedenes, Hyllestad i Saeters-
dalen, Lillehered i Thelemarken]; här slutligen ses idel djur-
element, av växten intet spår [Vaage i Gudbrandsdal].
]
) Huru
förknippa med hvarandra dässa skiftande typer, som dock allt
igenom äro präglade av en enhetlig stil och smak?
Med ledning av de formers
2
) utveckling, av hvilka de våra
äro närmast avhängiga, har tecknats, hvad som följer till svar
på dän frågan.
Premisserna för vår komposition äro: ett växtornament,
en ranka i dätta reguliera böljelopp, med skiftevis åt motsatt
håll utböjda stänglar, hvars mönster dän västerländska konsten
kan följa från gravarna på Mykenes akropolis och äfter däss
glänsande uppenbarelse i dän grekiska akanthens former aldrig
förlorat ur sigte — samt jämte växtornamentet ett ornament av
slingade djurkroppar. När, hvar och huru dässa premisser
möttes, skall annorstädes klargöras. Alltnog de möttes. Och
redan i arten och lynnet hos dän, som vid dätta möte hade
styrkan av »beatus possidens» — djurslingan — lågo de starkaste
impulser till en förening, en samarbetning av formerna, ett upp-
gående i en högre ornamentenhet, hvilken en flitigt gentagen
handläggning driver i allt högre grader av formel fullkomning.
Vi tro oss kunna följa ett stycke dänna formela utveckling —
just å våra portaler.
Till en början framträder det vegetativa stomvärket kraft-
igare och därutav lagbundenheten och ordningen bjärtare.
3
)
’) Nicolaysen, Norske bygninger etc. illustr.
2
) dän anglo-sachsiska och äldre angl o-normand iska ornamentikens.
hvilken med sina förutsättningar skall lämnas i utkast av ett följande kapitel
3
) Dietrichson, Om ornamentiken etc, s. 107 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
