Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7o
låt vara att stavkyrkans både ornamentala och konstruktiva
principer till sina allmänna drag gåvo normen för dän kyrkliga
träbyggnaden ända ned till reformationen, 1
) torde dock tiden
äfter 1350 varit en vissningens tid både för ornamentik och
konstruktion. I några torftiga konstruktiva lämningar från 14
och 15 seklen
2
) återfinna vi av det gamla äj mer stort än res-
värksidén. Tillämpningssättet med former och måttförhållanden
och totalkarakter har intet i behåll av det gamlas strama orig-
inalitet. Nyttighetshänsyn, såsom spekulationer på ökadt ut-
rymme etc, framkalla nya planritningar, med större areal, och
nu tar man av det gamla, hvad som vill foga sig i dässa, och
bortkastar rästen. Om någon slags utveckling kan följaktligen
här icke vara tal; det är en krympnings- och förvissningsprocess
av samma art som på dekorationens gebit.
Ar det alltså i grunden »svarta döden», som drar gränsen
nedåt i tiden för dänna egendomliga konstvärksamhet, så frågas
därnäst, hvar gränsen går däruppåt till.
Redan i de sista decennierna av det i2:te seklet existerade
systemet i sin, så vidt vi känna, fullkomligaste utbildning både
ur konstruktionens och ornamentets synpunkt. Har det över-
huvud här i Norden genomgått någon utvecklingsprocess, ligger
då givetvis dän sökta gränspunkten ett godt stycke bortom det
12 seklets slutskede.
De notiser rörande Norges älsta kyrkbyggnad, som ur dän
gamla literaturen kunna plockas samman, äro i fråga om bygg-
nadens art, däss struktur och ornament, så föga upplysande, att
knappast några allmännare slut giva sig härur. Vi känna genom
1
) sporadiskt måhända ännu äfter dänna krisis. Foren. til norske fortids-
mindesmerkers beväring Aarsberetn. 1878, s. 125.
2
)
Stangvik på Nordmöre, enl. ett gammalt missale byggd 1407; brunnen
1784; känd genom Schönings beskrivning. Nicolaysen, Norske fornlevninger, s.
558 f. Norske bygninger, III, s. 4. Hov i Solör, Norske bygninger, III, s. 3 f.
Dietrichson, Om ornamentiken, s. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
