Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
bryoniska former sticker fram sitt huvud. Däri tanken har helt
visst genomträngt allt, hvad sirande konst hette, ty vi återfinna
dän, förkroppsligad i former, inför hvilka de romanska drakarna
blekna, i vikingatidens mer storvulna träsnide. Man har talt
om en viss menlöshet och karakterens släthet i de germanska
djurfantasierna och som typer för de motsatta egenskaperna
framhållit dän romanska konstepokens motsvariga produkter.
Är också en dylik tillvitelse befogad i fråga om de skematiskt
hållna och av föremålets döda form nog mycket betingade djur-
figurerna av dän miniatyrmässigare metalltekniken, ådagalägga
prov från träsnidets gebit, att redan vikingatiden i sina djurde-
Tcorationer var mäktig av en oförlikneligt vild och kraftig fysio-
gnomik.
o
A de norska »brudestolarna» från det romanska konstskedet
är det en mycket vanlig företeelse, att hörnet av sid- äller rygg-
stycket springer ut i ett huvud. Dän modellen var antagligen
icke hämtad från några romanska korstolar,
1
) utan från — vik-
ingahövdingens säte, hvars högt uppspringande stöd kröntes av
mäktiga huvud, glupande och huggtandade och tatuerade med
iriska slingor. An i våra dagar får man se i avlägse bygder,
hur bonden utsnidar å sitt vindsked huvudet av något mer äller
mindre bestämbart djurspecies; och O t te förtäljer
2
) om en lik-
nande sed hos de sachsiska bönderna, hvilka sen gammalt pynta
sina gavlar med huvud av hästar äller svanar, de senare genom
sagan om »der Schwanenritter » förknippade med germanernas
gamla hedniska myt- och sagavärld. Och även till dänna speci-
ela tillämpning av dän allmänna idén har redan vikingatiden
att uppvisa motstycken, såsom Gokstadfyndet med sina antag-
’) hvilkas konstruktion och ornamentik, att dömma av de få i behåll varande
prov, måtte varit av helt annan art. M. Albert Lenoir, Architecture monastique,
II —III, p. 134. Paris MDCCCLII. Viollet-le-Duc, Dictionnaire raisonné de
1’architecture francaise du XIe
au XVIe
siecle, 7 —8. p. 458. Paris 1854—68.
2
) Archäologis ch es Wörterbuch, s. 181, 220. Zweite Aufl. Leipzig 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
