Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till stavkyrkans genom storlek och läge mäst frapper-
ande ornament höra de väldiga, i glupande huvud utlöpande
drakhalsar, hvilka uppspringa som krön å byggnadens »stam».
Med grund i hvad ovan framhållits, menar jag, att ifråga-
varande ornament med rätta betecknats ]
) som ett omedelbart
lån från »drakarna» å blåa böljan, hvilka skyllde sina namn
de bilder av hvarjehanda art — i regeln dock drakens — som
smyckade dän höga stäven.
Dätta ornament var för övrigt i ena som andra fallet blott
tillämpning av en idé, som hör till de fundamentala i dän ger-
manska ornamentiken. Däss rötter kunna följas upp i broncens,
om icke i stenens åldrar, och i de germanska folkvandringarnas
tid växer dän, måhända befruktad av närskyllda idéer i antikens
konst, ut till en makt, som givit form och stämning åt hela
dän yngre germanska barbarkonsten. För däss tryck drives ut
å dän tomma ytan ett myllrande liv av idel djurfantasier, hvilka,
redan från förstone nog oavhängiga av naturens bildningar, av
dän råa nycken äfterhand förvandlas, sönderstyckas och ny-
kombineras, tills det hela dör ut i ett kaos av sönderslitenhet;
och äj nog med dätta — ytan i däss helhet och framför allt
däss friare slutmoment levandegöras äfter samma princip på ett
än radikalare sätt, i det djurmotivet underlägges även formtotal-
iteten. Och det är icke endast å halsbandet och armringen, å
fibulan och svärdsbeslaget, som djuret i mer äller mindre em-
’) Minutoli, Der Dom zu Drontheim, s. 10. Dietrichson, Om ornament-
iken, s. 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
