Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 6
— hvars historia på norsk botten givits i en tidigare del
som i egenskap av blomma i dän norska stavkyrkdekorationen
i allmänhet avses, då man talar om stavkyrkans ornamentstiL
Att här framdraga någon slags bevisning utöver dän, ornamentet
själft erbjuder, för ovan utredda avstämning torde vara obehöv-
ligt. Blott några erinringar tillåta vi oss.
Norge erhöll av England sin kristendom. Däss förste
konung av kristen tro var fostrad och döpt vid sachsaren ^Ethel-
stans hov, och av de missionärer, med hvilkas bistånd Norges
konungar allt från Hakon bedrevo omvändelsevärket, var det
övervägande flertalet utgånget från England. Av engelska
munkar och nunnor voro grundade de yppersta av Norges
kloster.
]
) När dän norske mannen börjar anförtro åt perga-
mentet, hvad dittills fädernas läppar lämnat sönerna av sång
och saga, lagbalk och prästlära, äller hvad annat var kärt för
minnet, hämtar han från det hållet med pergamentet sin nya
bokstavskonst. Och när han på dän slopade hofgrunden reser
tämpel och altare åt sin nye Gud, lär han från samma håll,
hur hans boning skall värdigt redas och smyckas. Än i dag
möter i spillrorna av Norges medeltida stenarkitektur bekräft-
elsen på det innerliga sambandet i ursprung och utveckling
av de båda ländernas byggnadsstilar. Från Hovedöens kloster-
kyrka 2
) och därmed liktidiga äller ännu äldre tämpel i en primi-
tiv romansk stil [Moster, Åker m. fl.] följa vi dän norska ut-
vecklingen åtminstone sen noo-talets midt genom åtskilliga däss
och det följandes kyrkliga och profana monument — domen i
Stavanger, Reins 3
) och Munkelifs 4
)
klosterkyrkor, Hakonshallen,
’) Christian Lange, De norske klostres historie i middelalderen, s. 48,76.
Christiania 1 847.
2
) A ars be retning er af Föreningen til norske fortidsmindesmerkers beväring.
1846, s. 8, pl. 2. 1849, s. 9 ff. 14.
3
) Aarsberetninger, 1864, s. i, pl. I. 1871, s. 39.
*) * 1859, s. 59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
