Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Nidarosdomens olika partier
]
) ned till oktogonen, pärlan av
Norges arkitektur; och det är från början till slut blott reflexer
av dän engelska byggnadsstilen, som äfter att prässats i sitt
anglo-normandiska fjällpansar lyftes i ung-gotikens konstlösa
jubel för att triumfera i dän fullmognas prakt. Det är sannt,
att bland dässa brottstycken måhända intet givits av det kristna
tämpelbyggets två första sekel; män att dän stilfrändskap, som
nr rästerna från dän norska arkitekturens storhetstid utan avbrott
följes genom ii- och 1 2-hundratalens enklare och rikareformer
av rund- och spetsbåge — från dän romanska klosterbasilikan
ned till det hög-gotiska korkapellet — att dän skulle begynt
först å dän punkt, där vi händelsevis råkat få sigte på dän-
samma, är däss mindre sannolikt, som kulturförbindelsen i däss
helhet icke visar något avbrott, sedan dän en gång redan i
heden tid genom vikingatågen blivit inledd och vid trosskiftet
ytterligare tillknuten. Det är sannt, att det med dässa spillror
"bevarade handgripliga bevisningsmaterial närmast gäller stilen i
s t e n monumentet. Dässa grundmurar, väggytor och arkader,
som gömma de stora karakterslinierna, dässa portal- och gesims-
bildningar, listprofiler och dekorationer yppa oss de form- och
linielagar, som lämnades åt muraren och stenhuggaren att för-
värkliga. Män skulle en samtida träbyggnad av monumental
art gått oberörd av stillagarna för det ädlare stenmonumentet?
Analogier från andra tider och orter i mängd skulle a priori
göra sannolikheten, att dätta äj varit fallet, mycket stor. Ur
-det stavbyggda monumentet själft vilja vi närmare stadfästa
•dätta förhållande.
Det är tydligt, att dänna företeelse skyller vissa lokala
förhållanden — materiela och klimatiska — mycket av sin
’) Aarsberetninger, 1856, s. 29. Throndhjems Domkirke udg. efter
foranstaltn. af den norske regjering, text af prof. P. A. Munch. Christiania 1859.
D ie trichson , Den norske traeskjaererkunst, s. 2.
7
v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
