Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
tillbörlig areal att i’ en dimension ta igän, hvad som brast i
dän andra; hvarav följden blev, att differensen mällan längd och
bredd vardt en i jämförelse med de traditionela måttförhållandena
mycket obetydlig.
1
) Dätta förhållande åter har med all sanno-
likhet framkallat dän originala idén av en rundt om midtres-
ningen — äj blott äfter långsidorna, som traditionen krävde,
utan från dässa omedelbart äfter gavlarna fortledd omgång, som
det mäst rationela medel att giva byggnaden i däss helhet en
stadga, på hvilken gavlarna hade samma krav som de föga ex-
tensivare flankerna.
Det gent emot traditionen kanske djärvaste greppet i hela
stavkyrkfenomenet bidrog i sin ordning att rikta det redan
genom förenämda operationer förstärkta linielivet, att lätta över-
gångarna, ena och avrunda massan.
Avräknas, hvad stavkyrkan — liksom väl överhuvud det
träbyggda tämplet — i fråga om plan och grundformer, såsom
rummets delning i långhus och kor, det förras skeppsdelning,
arkatur etc, skyller dän traditionela tämpelhabitus, som tillskur-
its för och bevarats genom tiderna i främsta hand av stenen
— återstå detaljer, ur hvilka dän speciela avstamningen av det
romanska stentämplets framlyser mycket bjärt.
2
) En sådan
’) Dietrichson, Ejendommelighederne etc. s. 47.
2
) I samband härmed några ord om det förmenta byzantinska inflytandet
[Dahl, Minut o li, Kugler, Lubke]. I och för sig vore ju intet rimligare, då
man besinnar dän livliga förbindelse, Norge närmast genom sitt kungahus underhöll
med länder, där dän byzantinska stilen var allrådande; och då Schnaase som stöd
för sin mening, att någon stilfrändskap åt det hållet icke kan existera, framhåller
brist på konstnärligt intresse hos däm, som medlade förbindelsen, motsäges han, så
vidt jag finner, av historiska fakta. Harald Hårdråd e, f. d. chefen för varägernas
garde, Sigurd Jorsalafararen m. fl., hvilkas namn äro förknippade på det allra liv-
ligaste med dän norska arkitekturens historia, vore i dätta fall nog att namngiva.
Och sagan, som om dylika saker är så ytterst fåordig och ointresserad, har fäng-
slats av konstföremål, hvilka på dässa vägar införts från dän grekiska konstens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
