Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 6. Lönarbetarens förändrade ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtnjuter.1) I konungariket Sachsen, en typisk modärn
industristat, hvars inkomststatistik är en af de bästa
existerande, befunnos 1894 nära två tredjedelar (65,28 proc.)
af samtliga upptaxerade fysiska och juridiska personer vara
i besittning af mindre än en tredjedel (29,59 proc.) af
nationens totala upptaxerade inkomst, men däremot var mindre
än en hundradel (0,79 proc.) af de upptaxerade i åtnjutande
af nära en femtedel (19,68 proc.) af den totala upptaxerade
nationalinkomsten. De nämnda två tredjedelarne, som
bestodo af »obemedlade», utgjordes till mer än hälften (omkr.
36,6 proc. af hela den upptaxerade befolkningen) af
inkomsttagare med mindre än 500 mark om året; resten af dem
(omkring 28,7 proc. af hela den upptaxerade befolkningen)
hade mellan 500 och 800 mark årsinkomst. Dessutom
iakttaga vi att omkring 24 proc. af alla upptaxerade hade
inkomster mellan 800 och 1,600 mark. Den öfverraskande
nedslående slutsatsen blir således, att något öfver 89 proc.
af de upptaxerade hade årsinkomster under 1,600 mark.
Visserligen funnos bland dessa små inkomsttagare många,
som ej hade en familj att försörja eller ej ens behöfde helt
försörja sig själfva — ty den sachsiska statistiken upptar
alla inkomster, icke endast de skattepliktiga. Det är dock
omöjligt att undgå intrycket, att de fattiga måste vara
fruktansvärdt talrika i detta rika land. År 1894, då Sachsen
hade 3,730,000 invånare, fanns en upptaxerad
nationalinkomst, minus skuldräntan, på omkring 1,667,000,000
mark, hvilket antyder en sannolikt mer än en tredjedel
större genomsnittsinkomst pr invånare än i Preussen. Sedan
1879, det första år, för hvilket vi ha användbar statistik,
har visserligen de fattiga klassernas läge märkbart
förbättrats i Sachsen. Samtidigt växte dock de rikas antal och
1) G. Cassel, Kapitalbildningen och den socialistiska delningstanken,
Ekonomisk Tidskrift, 1903, h. 3, s. 143 — 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
