Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 6. Lönarbetarens förändrade ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammanlagda inkomster i snabbare tempo än de öfriga
klassernas antal och sammanlagda inkomster.1)
De talrika undersökningar, som värkställts beträffande
förändringarna i de arbetande klassernas läge i England
under det 19:de århundradet, lämna intet tvifvel om, att
stora förbättringar ägt rum sedan midten af århundradet.
Det får dock ej förbises, att förhållandena då voro ohållbart
usla, att stigningen sålunda ägt rum från en abnormt låg
nivå, samt att en mycket stor del af den engelska
arbetarklassen ännu befinner sig »under fattigdomens streck» eller
tillbakablifven på 1830-talets låga nivå af lefnadsstandard
och arbetsduglighet.2) Den bekante politikern och
nationalekonomen Sidney Webb förklarar i det han sammanfattar
sina hithörande undersökningar, att det »är i hög grad
sannolikt, att det 1897 fanns flera människor i
Storbritannien, som existerade på svältlöner eller på föga mer än
dylika, än 1837, ehuru proportionen mellan dessa och hela
befolkningen var mindre 1897 än 1837». Webb beräknar
att öfver två millioner människor i Storbritannien vid det
19:de århundradets utgång lefde »uti ett tillstånd af kronisk
brist». 3) Svältlöner förekomma ingalunda ensamt bland de
odugliga och inom de arbetarlager där egentlig
yrkesskicklighet saknas. Oförskyld arbetsbrist, allt för långa arbetstider
och bostadsförhållanden af fysiskt och moraliskt
hälsoförstörande slag äro dessutom vanliga orsaker till låga
lefnadsstandards äfven bland arbetare med relativt höga löner.
1) Handwörterbuch der Staatswissenschaften, Bd. III, s. 370 — 73.
Skillnaden mellan de siffror, som här anföras ena gången enbart beträffande
»fysiska personer» och andra gången beträffande »fysiska och juridiska
personer» är mycket ringa. Det gäller blott antalet uppskattade i hvar
klass, ej inkomsternas sammanlagda storlek.
2) Jmfr min Lönsystemets historia, del II samt Lönarbetaren och sam.
hället, Stockholm, 1900. s. 14 — 38.
3) S. Webb, Labour in the Longest Reign, London, 1897, s. 3—7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
