Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 2. De speciella samhällsvetenskaperna och sociologien - 3. Socialanalys och socialfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
religion, moral, vetenskap framställas som mer
fundamentalt skilda ting än de äro — till stort förfång för
specialforskningen själf och vetenskapen öfver hufvud samt icke
minst till skada för det sociala reform- och
utvecklingsarbetet, som måste söka sin ledning i vetenskapen om
samhällslifvet.
Det fordras dock en djupare uppfattning af
vetenskapens väsen för att inse nödvändigheten af att utarbeta
allmänna teorier i trots af materialets ofullständighet, än
för att fatta det fortsatta detaljforskandets,
materialsamlandets, specialarbetets nödvändighet. »Materialet» kan ju
aldrig bli fullständigt. Dess rent andliga värde, detta
må vara litet eller stort, kristalliseras ut först genom
arbetet på att afvinna det en allmän teori. De sedan
midten af 1800-talet framträdande och i våra dagar allt
talrikare vordna försöken att uppbygga en allmän
samhällsvetenskap, en sociologi, ådagalägga dels behofvet af de
speciella samhällsvetenskapernas enande och gemensamma
ledning samt dels behofvet af att möjligast tillgodogöra
deras närvarande resultat för vår världsåskådning och vår
sociala politik och reformsträfvan.
3.
Socialanalys och socialfilosofi.
Auguste Comte var den förste att använda ordet
sociologi. I sitt allmänna filosofiska värk, Cours de Philosophie
positive, gaf han (1838) namnet sociologie åt den allmänna
vetenskapen om det mänskliga samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
