Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 3. Socialanalys och socialfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan detta exempel ett par årtionden senare följts
af Herbert Spencer i hans System of Synthetic Philosophy
har termen sociologi blifvit så inarbetad i såväl
hvardagslifvets som vetenskapens språkbruk, att det ej längre kan
bli tal om att ersätta den med något ur den s. k.
språkrenhetens synpunkter lyckligare bildadt ord. Det har ju
ofta klandrande anmärkts, att ordets första
sammansättningsdel är hämtad från latinet (socius, en som är
förbunden eller delaktig med någon i något), under det att
den andra sammansättningsdelen kommer från grekiskan
logos, ord, förnuft, vetenskap).
Sociologi betyder sålunda ordagrant vetenskapen
om huruledes människor äro förbundna med hvarandra
eller delaktiga med hvarandra i något; och detta är i
själfva verket en inriktning af blicken på det centrala i
sociologiens problem. I likhet med den amerikanska
psykologen och sociologen J. M. Baldwin kunna vi göra
begreppet socius till utgångspunkten för våra sociologiska
undersökningar.
En större olycka än ordets hybriditet är den i några
språkområden förr vanliga, men numera dess bättre nästan
utrotade missuppfattningen, att termen sociologi skulle
beteckna den speciella vetenskapen om de socialekonomiska
missförhållandena och om enskildes, föreningars,
kommunernas och statens åtgöranden för dessas afhjälpande.
Detta är att sammanblanda sociologien med den
teoretiska socialpolitiken, d. v. s. med vetenskapen om
det socialekonomiska framstegets hinder och drifkrafter
samt statens, kommunernas och de fria organisationernas
ingripande för att förbättra vissa slag af socialekonomiska
förhållanden.
Förväxlingen mellan sociologi och socialpolitik torde
ha sin grund dels däri, att äldre sociologer och national-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
